Naturvårdsverket har en extra satsning på vilda pollinatörer 2020–2022 där Länsstyrelserna ska arbeta för att stärka förutsättningarna för vilda pollinatörer i landskapet. Pollinatörer gör oss en så kallad ekosystemtjänst när de pollinerar och en tredjedel av den mat vi äter kommer från växter som pollineras av insekter.
– Det finns cirka 3 000 pollinerande insekter i Sverige varav cirka 300 är vildbin, honungsbiet är bara en art av alla dessa. En tredjedel av alla vildbin i Sverige är rödlistade, det vill säga hotade, berättar Jens Montelius Risberg, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Dalarnas län.
– Inom länsstyrelsen har vi under 2020–2021 inventerat vilda pollinatörer med hjälp av fällor i form av färgskålar, men även med hjälp av håv. Detta har vi gjort för att få en bättre bild över vilka vilda pollinatörer som finns inom vårt län och var de finns, säger Montelius Risberg.
Denna och även tidigare inventeringar har sammanställts i en rapport ”Gaddsteklar och andra vilda pollinatörer i Dalarnas län”, som går att läsa på länsstyrelsens webbplats.
Rapporten är delvis upplagd så att man lätt kan se vilka arter som finns inom varje kommun och vilken typ av åtgärder som kan vara lämpliga för att gynna vilda pollinatörer.
Några så kallade hot spots har blivit utsedda, där det i dag finns många eller ovanliga arter. Bland annat Rommehed i Borlänge kommun där vildbiet praktbyxbi (Dasypoda hirtipes) kan ses flyga under juli och augusti.
Inventeringarna har också visat att just praktbyxbiet är en art som ökar i Dalarna, där ett varmare klimat kan vara en orsak.
– Vi har under arbetets gång haft regelbunden kontakt med kommun-ekologerna i Dalarna som på sina håll har genomfört stärkande åtgärder för att gynna vilda pollinatörer. Detta är delvis finansierat via LONA – Lokala naturvårdssatsningen – där det även i fortsättningen kommer finnas möjlighet att söka bidrag, säger Jens Montelius Risberg.
