Mejerichefen: "Kvargen är här för att stanna"
HEDEMORA Mellan 2000 och 2025 minskade konsumtionen av mjölk med 48 procent. Idag dricker svensken 59,1 liter per person och år, enligt Jordbruksverket. Hos Grådö mejeri går dock linjerna varma och man producerar bland annat 27 miljoner bägare gräddfil och crème fraiche. Nyligen har man också satsat på kvargen.
Staffan Eklöv klev på jobbet som mejerichef för Grådö mejeri 1999. Då var det en annan tid på många sätt, samtidigt som mycket är sig likt i branschen. Idag finns totalt 80 personer på lönelistan.
– När jag började i företaget var det nära inpå den rikstäckande moderorganisationen, Svenska Mejeriernas Riksförening. Den försvann ju i samband med EU-inträdet. När det slets isär så blev det utmaningar för de mindre mejerierna. Det var ett nytt sätt att tänka och jag tycker att det blev bra i slutändan, säger Staffan Eklöv när tidningen träffar honom på mejeriet som stått sig sedan 1953.
E-TIDNINGEN: Läs våra tidningar digitalt här
Branschen är mångfasetterad på många plan, samtidigt som den är konservativ. Eklöv säger att han gillar konkurrensen i Sverige, men när det kommer till ost så är importen stor.
– Förr var den absoluta majoriteten svensk ost. Idag kanske hälften är importerad. Det går åt tio liter mjölk för ett kilo ost och det har stor betydelse för ett mindre mejeri. Men behovet finns av importerad ost, annars skulle den ju inte sälja.
Utanför fönstret rullar lastbilarna förbi, en efter en. I upptagningsområdet för mejeriet hämtas 90 miljoner mjölk årligen och tre av transporterna går i stort sett dygnet runt.
– Det räcker inte riktigt till allt. Grädde för smöret levereras hit från Falköpings mejeri, där vi ingår i bolaget. Vi har drygt 60 gårdar som producerar till oss. Under åren har gårdarna blivit allt färre men större och nu kommer det också till nya gårdar som startar mjölkproduktion, säger Eklöv.
I mejeriet rullar ett för ögat fascinerande maskineri. Den senaste investeringen gjordes i samband med mejeriets 70-årsfirande då man installerade en panncentral för pellets.
– Vi har linjer som gör crème fraiche och gräddfil som tillverkar cirka 27 miljoner bägare per år. Och av en händelse är det 27 miljoner sekunder på ett år. I praktiken tillverkas och säljs en bägare i sekunden.
ÅSIKTEN: Skriv en insändare eller debattartikel
Priset på mejeriprodukter och vad bonden får per liter mjölk syns stundtals i tidningsrubriker. Kriget i Ukraina har även gjort sig påmint i Grådö.
– Då steg insatsvarorna och priserna något våldsamt. Konstgödseln blev så dyr att den knappt gick att köpa och dieseln kostade dubbelt så mycket. Allt blev dyrt och det var ingen rolig tid för någon. Men i princip så är alla mejerier ekonomiska föreningar. Så varje krona som vi får över går ju till bönderna. Ta gräddfilsbägarna, som är av plast. Dubbleras oljepriset så kostar bägarna dubbelt så mycket. Enkel matematik, säger Eklöv.
Produktionen på Grådö har också en nyhet i ryggen.
– Vi har börjat tillverka kvarg, det har vi inte gjort förr. Det råder kvargbrist i landet så vi kom in i rättan tid. Kvarg har ju funnits i årtionden, men efterfrågan har ökat och idag smaksätts den också.
Genom åren har Grådö mejeri haft många ägare, berättar Eklöv. Mejeriet har tuffat på och han nämner mejeriet som "dynamiskt".
– Vi har haft ett konstant flöde. När jag började på företaget Milko för 30 år sedan fanns ett brett sortiment och en löpande produktutveckling. Och så är det fortfarande. Men allt som utvecklas och lanseras överlever ju inte. Men Bärry är ett exempel på något som fortfarande finns och Bollnäsfilen lyckades hålla sig kvar.
LOKALT I BUTIK: Klicka in och kolla erbjudandena
Eklöv ser positivt på konkurrensen i mejeri-Sverige och att det nog inte skulle vara bra om det endast fanns en producent.
– Det är så det ska vara. Det var ju på håret att det bara fanns ett bryggeri i Sverige på 1970-talet. Nu finns det ju fler än någonsin. Det finns i dag tre eller fyra stora mejeriföretag i landet.
Eklöv ser ljust på framtiden och med tanke på omvärldsläget så planerar man inte direkt för krig.
– Men man får vara beredd på oroligheter eller någon form av kris. Vi är väldigt beroende av el, mjölkgårdarna likaså. Får vi det minsta lilla avbrott så står produktionen still i många timmar och då måste allt nollställas för att produktionen ska kunna komma igång igen. Det tar ett helt skift att komma på fötter.
Att Grådö står kvar på samma geografiska plats finns det en anledning till.
– Man byggde här en gång i tiden för att det låg strategiskt bra. Vi har älven, vattnet från åsen, riksvägen och tillgången till mjölk. Om man drar en cirkel runt oss på 15 mil så når vi 3,5 miljoner potentiella konsumenter. Mäter cirkeln 20 mil så har vi nästan halva Sveriges befolkning.
Senaste numret av Lokalt i
