Kommunen satsar på fler föräldrarådgivare
Av Sara Flodin
LUDVIKA/GRÄNGESBERG. Sommaren 2025 anställde Ludvika kommun sex föräldrarådgivare. Nu utökas deras arbete med insatser i Grängesberg.
– Vi har fått höra väldigt mycket positivt från föräldrar och barn, säger social- och utbildningsnämndens ordförande Håkan Frank (M).
Föräldrarådgivarna hjälper och vägleder föräldrar i sina roller. Insatserna är ett förebyggande initiativ för att uppfylla intentionerna med den nya socialtjänstlagen som infördes förra sommaren.
Fram till nu har föräldrarådgivarna varit stationerade på Solviks- Junibackens samt Lorensbergaskolan skola och verkar i Marnäs förskolor. De samarbetar med rektorer, kuratorer, specialpedagoger, skolpsykolog samt sköterskor och målet är att det ska vara lätt för vårdnadshavare att komma i kontakt med dem. Rådgivarna kan även delta på möten med skolan för att stödja föräldrarna i deras kontakt med socialtjänst. Ett skäl till projektet är att minska orosanmälningarna och att fler barn ska kunna bo kvar i sitt hem.
Snart har kommunen åtta föräldrarådgivare, varav fyra arbetar mot socialtjänsten och fyra mot centrala elevhälsan.
Åsa Ramström som är chef på centrala elevhälsan uppger att de två nyanställda föräldrarådgivarna börjar den 1 oktober och ska i första hand fokusera på Parkskolan i Grängesberg och Blötbergets skola. Ramström informerar om att föräldrarådgivarna även ska börja med telefonrådgivning för att fler vårdnadshavare ska få stöd.
Även om resultaten av införandet av föräldrarådgivare inte går att mäta försäkrar social- och utbildningsnämndens ordförande Håkan Frank (M) att de gör nytta i kommunen.
– De har framför allt tiden att ta de här kontakterna som inte lärare och rektorer har.
I enstaka fall har föräldrarådgivare gått hem till familjer för att hjälpa deras barn att gå till skolan.
I en rapport om närvaro och frånvaro i Ludvika kommuns grundskolor konstateras att frånvaron ökat under läsåret 2025/2026. Den genomsnittliga närvaron var under hösten 87,6 procent och 85,8 procent under vårterminen. Det innebär en ökning av frånvaron, från 12,4 till 14,2 procent.
– Det är problematiskt att skolfrånvaron är så hög, tycker nämndordföranden.
Frånvaron är som högst i högstadiet och flickor skolkar mest. Under vårterminen uppgick den genomsnittliga frånvaron i årskurs 7–9 till 23,3 procent.
Under vårterminen hade 40,5 procent av eleverna i högstadiet en frånvaro som översteg 20 procent.
– Det är ett fåtal elever som har en riktigt problematisk frånvaro, konstaterar Frank och att ett 40-tal är under utredning.
Vid problematisk skolfrånvaro är det skolans rektor som tar beslut om utredning. I detta arbete deltar elevhälsan samt föräldrarådgivare, medan huvudmannen följer skolans arbete och elevens närvaro. Föräldrarådgivarna arbetar närvarofrämjande och med stöd till barn och familjer. Arbetet kan bland annat omfatta kartläggning av behov, stöd vid frånvaro och rådgivning till vårdnadshavare.
Finansieringen av föräldrarådgivare sker inom den ordinarie budgetramen för individ- och familjeomsorgen, IFO, och utbildningsverksamheterna, men har även fått viss förstärkning i form av statsbidrag.
Senaste numret av Lokalt i
