Daniel Karlsson möter upp på parkeringen och öppnar grinden till gruvans öppning. Därinne väntar en brant trappa med 410 steg rakt ner i gruvans inre.
– Den här trappan är den som avskräcker flest. Många tycker det är psykologiskt jobbigt att ta sig nerför. Uppför är det mer fysiskt, säger han.
I dag finns det dock flera sätt att ta sig in i gruvan. Annat var det när Daniel och hans gymnasiekompisar började utforska den övergivna gruvan 1998.
– Då hasade vi oss ner för rälsen där de gamla gruvvagnarna gick. Det gick åt ett par arbetshandskar per pass, berättar han.
Efter 410 steg i 45 graders lutning är vi nere på 80 meters djup i gruvan. Där vindlar sig flera kilometer långa tunnlar – orter – åt olika håll. Även om bergväggarna lyses upp av lampor så är det mörkt och kallt: Fyra grader – året runt.
På sina håll står gamla gruvlok, malmvagnar och annan utrustning kvar.
– Vi har velat behålla den övergivna gruvmiljön så mycket som möjligt och inte anpassa gruvan till besökarna utan tvärtom, säger Daniel.
Han utvecklar:
– Besökarna ska själva få utforska gruvan – tillsammans med en guide som står för säkerheten. Syftet har aldrig varit att tjäna en massa pengar på enorma mängder turister utan att ge en så äkta upplevelse som möjligt.
2011 bildades officiellt den ekonomiska föreningen Äventyrsgruvan i Tuna Hästberg. Men då hade gänget bakom den i ungefär tio års tid ägnat sig åt att visa upp den för besökare.
– Vi ville dela med oss av den här fantastiska platsen. Första helgen kom fyra personer, men snart blev det kö. Vi tog inget betalt utan besökarnas respons var så häftig att vi såg det som vår lön.
Daniel och hans vänner började snart också att dyka i gruvan. De gick olika utbildningar i grottforskning och -dykning. Ryktet om den speciella gruvan med det kristallklara vattnet spred sig och snart anslöt fler entusiaster som hade kunskap om klättring.
I dag görs också de flesta guidade turer i någon form av klättring.
– Men det är ingen avancerad klättring. Personer i åldern 8-80 utan erfarenhet kan klara den enklaste turen.
Klättringen är möjlig tack vare ett så kallat via ferrata-system. Turerna genomförs med hjälp av hängbroar, ziplines och stegar som sitter fast i berget.
– Kan man gå på en två-metersstege så kan man klara det. Det känns avancerat men är inte svårt. När du gjort det så får du en känsla av att du är världsbäst.
– Det är det som gör det så roligt, säger Daniel med ett brett leende.
Redan 2011 hade föreningens medlemmar en klar vision av hur de ville utveckla gruvan, någon som de också gjort sedan dess. Via ferrata-systemet är större, de har byggt uppvärmda bergrum för utbildningar, fika och konferenser. Dykcentret är numera, enligt platschefen, Sveriges finaste.
– Och vi har till och med riktiga toaletter härnere.
Vad hade ni från början?
– Plastpåsar.
Tusentals ideella arbetstimmar la de åtta medlemmarna också på att bygga den 40 meter höga Indiana Jones-salen med en scen för musikuppträdanden samt ljud- och ljusshower. Den invigdes 2020 med en konsert med Loreen.
– Det var en vecka innan corona slog till. Vi hade elva stora artister inbokade och satt fast i olika gager. 500 000-600 000 kronor försvann direkt och det var hårt slag för oss.
Även om Daniel Karlsson tycker att rädslan för corona fortfarande är ett hinder för kulturen så vill han och hans medarbetare satsa vidare.
– Ja, man måste kämpa på och hoppas på det bästa.
Och det finns många planer för framtiden. Den 18 september invigs världens kanske första underjordiska bastu. Nästa plan är att bygga ett underjordiskt hotellrum.
– Vi vill ha något extra, men det kräver enormt mycket arbete och är kostsamt.
När blir det klart?
– I slutet av 2023.
Inom tre år tänker medlemmarna också ha byggt ett hotell eller vandrarhem i markplan med gångavstånd till gruvan. Det är efterfrågat bland dem som håller utbildningar i gruvan eller kommer långväga för att dyka.
– Det här räknas som världens bästa gruva att dyka i och det kommer dykare ändå från Australien för att göra det.
En annan förhoppning är att kunna renovera det gamla maskinhuset från 1918.
– Det är ett fantastisk vacker byggnad med historia, men den måste renoveras inom ett-två år. Vi har fått en miljon från länsstyrelsen och jag önskar att vi hade råd att gå in med resten, men det har vi inte.
Hur mycket behövs?
– Vi har fått en del sponsring, men vi behöver ytterligare en miljon.
Samtidigt som gruvan har utvecklats har föreningen också ägnat tid åt att intervjua de gruvarbetare som faktiskt jobbade där före 1968, för att bevara historien.
– De berättar starka, känslosamma historier om sin tid här och många är otroligt tacksamma för att vi tar hand om deras gruva.
– En gruvarbetare som var härnere fick tårar i ögonen och sa att han aldrig trodde att han skulle se något ljussken här i gruvan igen, säger Daniel Karlsson.
Vad tänker du själv när du går i de mörka tunnlarna? Är du aldrig rädd?
– Nej, gruvfrun är alltid med.
Fakta/ Äventyrsgruvan
I Tuna Hästberg har det brutits järnmalm sedan 1600-talet. Sommaren 1968 las gruvan ner eftersom Domnarvets Jernverk inte längre behövde malmen.
2011 invigdes officiellt den ekonomiska föreningen Äventyrsgruvan i Tuna Hästberg.
Första året omsatte föreningen cirka 60 000 kronor. I fjol var samma siffra 2,6 miljoner.
Verksamheten har tre inriktningar: Guidade turer i olika svårighetsgrader i den torra delen, dykning och event.
Cirka 3 000 dyk görs varje år. Antalet deltagare på “torra” turer är 2 000 och eventbesökare är 1 500.
Gruvan är öppen året runt, har 32 timanställda guider och “gruvarbetare” som bygger och utvecklar. Sedan tre månader har föreningen sin första heltidsanställda: verksamhetschefen Daniel Karlsson.
