Släpper bok på 70-årsdagen
Av Pär Sönnert
Borlängebon Bo Gunnar Karlsson ger ut sin första egenskrivna bok.
"Sida vid Sida" släpps den 5 september, på författarens 70-årsdag, och handlar om att vara förälder till ett barn med Downs syndrom.
– Jag hoppas att boken kan bli ett slagträ i debatten kring LSS-frågan, säger Bo Gunnar Karlsson.
Tidigare har Bo Gunnar Karlsson skrivit två böcker om Revyresan, tillsammans med fotografen Henrik Hansson. Men nu gör han något för första gången - ger ut sin första egna bok.
– Processen har pågått i 15, 20 år men för ganska exakt ett år sedan beslutade jag mig för att göra något åt detta. Så jag skrev klart manuset under förra hösten. Sedan påbörjades processen med korrekturläsning och textredigering, berättar Bo Gunnar Karlsson.
Boken "Sida vid Sida" ges ut på Sol Förlag, som var det första förlag som svarade Bo Gunnar, som skickat sitt manus till en rad förlag.
– Det är fascinerande att jobba tillsammans med ett förlag och se hur boken växer fram. Detta är ett så kallat hybridförlag, där man själv är delaktig i finansieringen och därmed även får en större del av intäkterna. Men jag gör inte detta för att tjäna några pengar, det viktigaste är att få ut budskapet.
Bo Gunnar förklarar att boken är uppdelad i tre delar.
– Första delen börjar när vår son Peter föds 1991. Vi fick tidigt klart för oss att han var väldigt sjuk. Han har Downs syndrom men han var även medicinskt sjuk, med en allvarlig blödarsjuka. Den första delen handlar om Peters första 15 år, innan läget stabiliserades. Jag skriver om alla sjukhusvistelser och tankar samt om hur jag och resten av familjen påverkades av detta.
Andra delen handlar om vad situationen har inneburit för Bo Gunnar.
– Tidigare var jag chef över 50, 60 medarbetare samtidigt som jag tillbringade halva min tid på en intensivvårdsavdelning. Jag vill berätta om vad detta innebar för mig rent karriärmässigt, att jag fick släppa allt med jobbet. Det blir ofta fokus på de funktionshindrade men jag vill skildra hur alla runt omkring påverkas, som hur Peters två äldre syskon hade det under den här tiden.
Bokens tredje del handlar om själva samhällsaspekten.
– Om nedmonteringen av LSS och allt kaos som råder där. Under årens lopp har jag blivit en stark röst i den här frågan och det här är mitt sätt att agera på. Jag vill hjälpa funktionshindrade att stå upp för sina rättigheter.
Var det svårt att skriva boken?
– Både ock. Jag har lätt för själva skrivandet men det har varit en tuff process. Och jag bestämde mig tidigt för att om jag skulle göra detta så skulle jag lämna ut allt, det går inte att trippa runt några ämnen. Jag skriver bland annat om att min far hade missbruksproblem. Som medberoende anhörig är det samma sak som att vara anhörig till någon med ett funktionshinder, att man hela tiden är på helspänn och tolkar olika signaler.
Boken släpps helgen före valet, är det medvetet?
– Litegrann. LSS är en viktig fråga för mig och nu står vi mitt i en valrörelse. De senaste fem mandatperioderna har jag hört fina vallöften om detta men efter valen har LSS i stället monterats ner mer och mer. Jag hoppas att boken kan bli ett slagträ i debatten kring LSS-frågan. Jag tror att många har behållning av att läsa boken och kan känna igen sig i min livsresa.
Boksläppet sker på Wasabryggeriet den 5 september, på Bo Gunnars 70-årsdag.
– Så i stället för presenter så vill jag att folk ska köpa min bok. Det är den bästa presenten jag kan få, säger han.
Bo Gunnar Karlsson
Ålder: Fyller 70 år den 5 september.
Bor: I Kvarnsveden.
Yrke: Pensionär
Familj: Har levt tillsammans med Yvonne i 45 år men vi är inte gifta. Vi har tre söner, Erik, Björn och Peter. Sedan har vi tre barnbarn, Sven, 10 år, Olof, 6 år, och så Ebbe som föddes i början av augusti.
Intressen: Sång och musik. Sedan tränar jag, både på gym och genom att cykla. Att skriva är min största drivkraft. Sedan är jag en stor Bragesupporter. Jag brukar säga att jag har suttit på ”Vallen” sedan kvalmatchen mot Gais 1965, när det slogs publikrekord på Domnarvsvallen med 14 206 åskådare. Då gick jag med min farfar och numera går jag på Brages matcher med barnbarnen.
Aktuell: Släpper boken ”Sida vid Sida” den 5 september.
Utdrag ur boken:
”Redan nästa morgon kom ropen. Din kropp fungerade inte som den skulle. Du kämpade, och jag kastades in i en verklighet där varje sekund var en kamp mot döden. Sjukhusets vita korridorer blev min värld. Jag höll din hand medan maskiner blinkade och pep och läkare ropade ord jag inte ville förstå.”
”Förstår du.” Jag höjer rösten mer än jag vill. ”Jag önskade mitt eget barns död. Jag vill bara packa ihop allt, gå ut till bilen och åka hem. Glömma allt och börja om. Helvete, man kan inte tänka så, man får inte tänka så. Säg, vad är det för fel på mig?”
”Vilken tur att han är född i Sverige.” Det är något vi ofta fått höra när människor fått reda på att du är funktionsnedsatt. De som säger det, som faktiskt tror att det är så, är de som aldrig själva varit i kontakt med vårt välfärdssystem när det gäller de funktionsnedsatta. De har aldrig själva fått breven som berättar om avslaget på ansökan om det behov av hjälp som borde vara självklart. De har aldrig stått där med maktlösheten när systemet väger tyngre än människan som systemet är till för.
Senaste numret av Lokalt i
