Tillverkningen av senap har skett i Garpenberg sedan starten, allra först i hemmet men snart nog i en lokal vid centrum, intill skolan. I juli månad öppnas senapsbaren.
– En bar behöver ju inte bara handla om att det serveras alkohol, man kan stå här och hänga i baren och prata och prova senapssorter i stället. Det här är en yta som vi mest har haft som en stor entré. Detta blir ett mer välkomnande sätt att visa upp alla våra produkter, säger Olle Bengtsson.
Konceptet har man provat tidigare, i samband med olika mässor där det erbjuds provsmakning av produkterna.
– Då dukar vi upp en monter med fyra meter senap, vilket brukar vara uppskattat. Här kan vi bygga lite på höjden också. Vi blir som en liten vingård, att man kan komma hit och prata direkt med oss som är tillverkare, säger Olle Bengtsson.
Baren består av två bardiskar där företagets olika senapssorter visas upp. På platsen finns även de övriga produkterna, som grillsåser och ketchupen – som innehåller senap, hur konstigt det än låter.
– Och så har vi en stor bild på en av våra odlingar av senapsfrön. Denna finns nere vid sjön Dormen, utanför Garpenberg, säger Olle och pekar på det stora fotografiet på väggen.
Senapsbaren kommer att hålla öppet måndag till torsdag under i stort hela juli månad. Starten blir den 3 juli och sista dagen den 27 juli.
– Vi har noterat att folk har en tendens att åka runt på utflykter under vardagarna på sommaren, inte bara på helgerna. Därför vill vi testa detta. Senapsbaren är unik i sitt slag. Visserligen kan man prova fler senapssorter på samma plats, på senapsmuseet i Wisconsin i USA, men inte på det här sättet – hos en tillverkare. Det är inte så många andra tillverkare som gör lika många olika produkter som vi, som har ett 50-tal produkter i sortimentet, säger Olle Bengtsson.
Varför blev det just senap?
– Senap är ett hantverk och så sent som på 1960-talet gjorde nästan alla apotekare sin egen senap. Sedan blev det mer industri av tillverkningen. Jag och Liselotte blev less på att det inte gick att hitta en senap som smakade som när vi var små. Vi ville ha en god senap till jul men hittade ingen som var tillräckligt bra. Så då bestämde vi oss för att försöka göra en egen och började 1995.
De började i liten skala, i hemmet.
– I början förpackade vi senapen i pizzasalladsburkar och skev handskrivna etiketter. Men sedan ville Hemköp i Hedemora börja sälja vår senat så då fick vi ordna till förpackningarna så att de blev snyggare. Därifrån har vi gjort en ordentlig resa, från senap i burkar för pizzasallad till att leverera till några av världens bästa restauranger som Franzéns i Stockholm och Noma i Köpenhamn. Just i dag tillverkar vi senap som ska levereras till delikatessbutiker i Norge.
2008 upptäckte LissEllas att det fanns ett VM i senap, som avgörs i Wisconsin i USA.
– Så vi skickade in ett tävlingsbidrag och vann guld direkt. Sedan dess har vi vunnit totalt 47 medaljer, hittills.
Även om senap mestadels äts i länder med kallare klimat så har sommaren blivit LissEllas näst största säsong, efter julen.
– På sommaren vill man grilla och äta utomhus, lite ”latmat” som ska vara lätt att laga. Då kan senapen förstärka smakerna. Annars börjar vår säsong i slutet av september och den 15 oktober släpper vi vår julsenap.
I början av senapsmakandet skrev Olle och Liselotte ner varför de ville börja göra senap.
– Vi skrev det på en lapp som sedan förlades. Jag hittade den för något år sedan och läste då ”Vi ska göra en senap i världsklass” och nu är vi där. Vi vill göra en riktigt bra smak, något som gör människor lyckliga. Nyligen hade vi besök av fyra ”foodies” (matintresserade, red:s anm.) från Indien. Senap äter man oftast i länder med kyligare klimat men de hade hittat oss och ville komma hit och uppleva vår senap.
Tröttnar du aldrig på senap?
– Nej, aldrig. Vi äter det hemma också. Vi har hela sortimentet därhemma, även om det tar lite plats…
Olle har själv en bakgrund som bland annat möbelsnickare och har även jobbat på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
– Och Liselottes mormors mor var rökerska här i trakten och hade en rökbastu hemma, för kött och korv. Liselottes mormor var uppvuxen med det och så Liselottes mamma var egen företagare fick Liselotte vara med sin mormor i köket. Därför har Liselotte sin mattradition från 1800-talet, från sin mormors mor. Därmed har vi mycket gammal mattradition med oss, samtidigt som vi är nyskapande. ”Hur kommer ni på alla smaker?” brukar folk fråga. ”Tja, hur kommer målaren på alla olika sorters färger?” brukar jag svara då, säger Olle Bengtsson.
Han berättar att de strävar efter att ge en upplevelse till de som äter senapen.
– Smaken är det centrala i vårt arbete. Det ska innebära en upplevelse för den som smakar att det händer något i personen. Vi vill göra smaker som berör, något som ger något till själva måltidssituationen. Vi lägger så mycket tid på att äta, då ska det vara en upplevelse med bra råvaror, säger Olle Bengtsson.
