Det som var droppen som fick ”bägaren att rinna över” var en händelse den 7 oktober, förklarar Gunilla. Hennes mamma Kerstin Brandt hade en propp i lungan i september. Efter detta fick hon trygghetsbesök morgon och kväll. Dessa utförs av hemtjänsten och innefattar en snabb koll av brukaren.
– Den 7 oktober kom jag hit på förmiddagen och mamma fick knappt luft. Hon var jättedålig. Då hade hemtjänsten besökt henne strax innan, men jag fick ringa ambulans. Jag och min bror trodde inte att mamma skulle överleva natten, hon var så dålig.
– Frågar du en gammal förvirrad människa kan du ju få vilket jävla svar som helst, påtalar Kerstin som tycker att personalen ska se efter om brukaren verkligen mår bra.
– Som tur var kom jag hit strax efter att hemtjänsten varit här.
– Annars hade det varit kört, tror Kerstin.
Det visade sig att Kerstin hade dubbelsidig lunginflammation och fick stanna en vecka på lasarettet i Avesta.
När Gunilla var på vårdplanering med kommunen önskade hon att Kerstin skulle få bo på kortis, men nekades till detta.
– Mammas ben bar inte henne när hon kom hem. Jag har arbetat på kortis och vet att personer som varit mycket friskare har fått en plats där.
– Jag var som en ”trasa” när jag kom hem. Jag tänkte att det här kommer inte att gå, berättar Kerstin som dock beviljades ”trygg hemgång” av kommunen.
– Jag är jättenöjd med dem, försäkrar Kerstin som tycker att denna grupp bör utvidgas.
Trygg hemgång är en särskild grupp inom hemtjänsten som har mer tid för de brukare som behöver extra omvårdnad. De hjälper till med det som hemtjänstpersonal brukar göra och beviljas två veckor åt gången.
– Den som behöver deras hjälp i veckorna behöver väl även den under helgen, kommenterar Gunilla.
”Trygg hemgång” arbetar endast måndag till fredag mellan 07:00 och 15:00. Tre personer ingår i styrkan.
– Vi gör det mesta. Lagar riktig mat, åker och handlar eller går ut med de gamla. Vi har inte tidspressen som hemtjänsten har, så det är riktigt roligt, förklarar personen som precis anlänt hos Kerstin för att hjälpa henne att duscha. Hon har jobbat länge inom hemtjänsten och tycker att det är väldigt stressigt att arbeta där.
Ytterligare en incident fick Gunilla att vilja gå till media för att slå larm.
– En läkare här på vårdcentralen har möblerat om bland mammas mediciner. Sjuksköterskorna på HSR-enheten delade mammas dosett efter läkarens ordination, vilken var helt fel. Det kunde blivit en katastrof när hemtjänsten höll på att ge henne fel medicin. Sjuksköterskorna jag har talat med säger att det är kommunikationen som brustit. Som tur var visste mamma vilken medicin som hon skulle ha, men hur många är det inte som inte vet vilken medicin de ska ha?
– Jag sa att det där är inte min medicin, inflikar Kerstin.
Gunilla har varit anställd på kommunen sedan januari 1991 och arbetar fortfarande som timvikarie trots att hon tagit pension. I och med att Gunilla har ingått i resursgruppen tycker hon att hon haft en övergripande insyn i kommunens omsorg.
– Jag skulle kunna jobba hur mycket som helst. De säger att jag är lättplacerad eftersom jag jobbar både dag och natt och på alla ställen, men jag ledsnade i somras och beslutade mig för att gå i pension, säger Gunilla som egentligen tänkt arbeta ett år till.
– Dilemmat är att de gamla erfarna slutar, förklarar Gunillas mor Kerstin som arbetat fackligt och är hedersmedlem i Kommunal.
– Det är ständig tidsbrist och brist på folk. Personalen blir inte sedd, och därför tröttnar de och lägger av för att söka sig till annan verksamhet. Vad händer då? De som kommer i stället kommer inte till sin rätt när de saknar kunskapen. Hela systemet urholkas, kommenterar Kerstin.
Gunilla har länge efterfrågat bättre planering inom hemtjänsten och att de ska utgår från adress i stället för klockslag.
– Så inte flera personer måste åka till samma adress samtidigt.
Gunilla har föreslagit för Marjo Savelius, förvaltningschef på omsorgen, att de som går på SFI eller någon arbetsmarknadsåtgärd skulle kunna städa hos de gamla i stället för den som är vårdutbildad.
– Då lär de sig språket och det växer kanske ett intresse för att utbilda sig till undersköterska. Det tyckte hon var jättebra idé, men sen hände ingenting. Det är ett systemfel i Hedemora och ingen kedja är starkare än den svagaste länken. Det har aldrig varit så mycket problem som det är nu, påtalar Gunilla som tidigare varit arbetsplatsombud på hemtjänsten.
Gunilla tycker att det är brister i personalpolitiken.
– Cheferna har ingen arbetsbeskrivning i Hedemora och nya regeringen kommer införa tjänstemannaansvar. Hur gör du då, när detta inte finns?
– Det måste till för det är plattformen som de ska stå på, lägger Kerstin till.
