Hellman, en av Faluborna nära kyrkan, bjuder tidningen en rundtur i 50-årsjubilaren på Daljunkaregatan.
Den både varsamt och vackert smyckade interiören bär tecken från då till nu.
Hellman visar den intimt bonade kyrkomiljön i sällskap av fader Raphael Kurian samt vänner och församlingsmedlemmar.
Helgonbilder samsas i en symbolstark helhet som omfattar välbevarade och stilfullt skapade reliker, sakrament, altaret med Kristi sår, biktstol, tabernakel och mycket annat.
Bo Hellman berättar:
– Kyrkan invigdes 1973 och upphovsman till denna plats är dåvarande kyrkoherden Kazimir Vilnis.
– En mycket färgstark människa med stort hjärta och förmåga att få saker gjorda. Han är oerhört betydelsefull för oss och denna kyrka som helhet, framhåller Bo.
Vilnis (1907–1988) föddes i Lettland och slutade sina dagar i jordelivet på svensk mark.
Utöver sina tongivande gärningar i att skapa Den gode herdens kyrka upplyser katolska röster att han även hjälpte judar undkomma nazister under andra världskriget.
Detta då han var verksam som präst i Riga.
1944 tvingas fader Vilnis själv fly till Sverige och hamnar där först i Eskilstuna, sedan Ludvika och sedermera Falun.
– Det här blev den första riktiga katolska kyrkan att skapas i Dalarna efter reformationen, säger Bo Hellman.
Och fortsätter:
– På så vis är den historisk, och den har stort värde för många katoliker. Totalt har församlingen cirka 900 medlemmar i hela länet.
Bo inflikar att Sankta Katarina Katolska församling i Dalarna (bildad 1965) har en stigande formkurva sett till antal medlemmar.
Detta beror till viss del på inflyttning, berättar Hellman angående individer med kristen tro som flytt hit från andra håll i världen.
Som medlemmar i församlingen utgör de samtliga del i en enhet med vissa spektakulära förtecken.
– Vi har 40 nationaliteter här i kyrkan, och därför brukar vi lite skämtsamt kalla det här för Faluns största integrationsprojekt, skrattar Bo Hellman.
Den i mänsklig mening rika skara som finner gemenskap kring kyrkan talar därför även mängder av olika språk.
Fader Raphael – ursprungligen bördig från södra Indien – bemästrar dock en stor del av kommunikationen, och i övrigt anlitas tolkar när så behövs.
Kurian och Hellman förevisar hur kyrkans symbolspråk är starkt förknippat med en röd tråd som löper genom hela livet, från födsel till död.
I fråga om kyrkans grundare, Kazimir Vilnis, finns tydliga beröringspunkter med hur han sägs ha värnat om sin församling.
– Det är därför korset på kyrkans fasad ser ut att ha en formation som liknar armar. Det representerar en famn, och Fader Vilnis bar en övertygelse kring detta, säger Bo Hellman.
– Därav också namnet på kyrkan. Han ansåg att en präst skulle leda och skydda sin församling. Nästintill vara redo att gå i döden för dem, utvecklar han kring det mänskliga etos som tillskrivs Kazimir Vilnis.
Vidare förklarar sällskapet – förutom Hellman och fader Raphael Kurian även församlingsmedlemmen Barbara Henriksson och arkitekten Erling Sjöberg – att kyrkans fysiska läge är aningen speciellt.
Erling Sjöberg äger god insyn i ämnet och var direkt inbegripen med skapandet av kyrkan.
– Det officiella uppdraget tillföll duktige arkitekten Gösta Lilliemarck. Jag var så att säga ett verktyg i detta led och utförde mitt arbete i samspel med honom. Till att börja med är det ju speciellt att kyrkan är belägen mitt i ett villaområde, förklarar Sjöberg.
Han guidar vidare i själva ritandet och uppförandet av kyrkan.
– Arkitektoniskt stod vi inför vissa utmaningar, då den nya byggnaden ju helst ska harmonisera med omgivningen. Jag anser det även vara en synnerligen ansvarsfylld uppgift att få rita en kyrka.
– Det är så många känslor och så mycket kultur involverat, så många speciella och unika föremål. Här finns mycket hantverk. Alltifrån dörrhandtag och små detaljer till andra lite större utmärkande drag.
Även Erling Sjöberg beskriver kyrkans grundare som en person av värme, med stort driv och entusiasm.
En stark karaktär som bland annat säkrade ekonomiska medel av amerikansk härkomst för att bygga kyrkan.
Och vars gärning än i dag sägs ge tydligt eko och lever vidare genom det han etablerade i Falun.
Bo Hellman:
– Därför känns det nu så fint att vi kan fira 50 år här i Falun. Nu i torsdags, den 18 maj, uppmärksammades jubileet lite extra då kardinal Anders Arborelius närvarade i kyrkan.
– Dagen innan invigde han utställningen på Resecentrum om Faluns helgon Elisabeth Hesselblad. Här i kyrkan firades sedan högmässa där Anders Arborelius konsekrerade fem helgonbilder och även konfirmerade hela 19 av våra ungdomar, säger Hellman.
Och avslutar:
– Jag ser det här som en väldigt fin och viktig plats med genuin historia. Gemenskapen och alla medlemmars egna bakgrunder skapar därtill en ständigt levande process, säger Bo Hellman i uppskattande, ödmjuka ordalag.
