NORBERG. Det är inte var dag som Norberg står värd för en rikspremiär. Men när Riksteaterns föreställning “De som aldrig dör” spelades upp för första gången för sin tänkte publik, så föll valet på Norberg.
- Vi bara råkade få premiären. Jag hade lagt in en intresseanmälan och förslag på datum för att få föreställningen till Norberg. Först senare fick jag veta att det blev premiären på deras Sverigeturné.

Det berättar Klas Olsson, bibliotekspedagog på Norbergs bibliotek. Men om han tyckte att det var roligt att få föreställningen till Norberg, så var nog den unga publiken ännu gladare. Barnen från mellanstadiet levde sig in i berättelsen och skrek rakt ut på sina ställen. Stundtals av skräckblandad förtjusning. Pjäsen som är skriven av norrmannen och dramatikern Eirik Fauske handlar nämligen om rädslor för det okända, om mörker och vad man tror sig kunna se och känna vid en vandring i skogen.
Historien handlar om tre barn som går längs en skogsväg. Längs vägen hör de vingprassel, de ser fotspår efter andra barn på stigen, det är dimma och det regnar… Lite, lite läskigt. Och hur var det nu då? Försvann inte några barn just där för ett antal år sedan?
I Teaterbiografens salong satt Norbergs engagerade tredje- till sjätte-klassare, vid de två föreställningarna. Rollerna på scenen spelades av Madeléne Evertsson, Zarah Njoki Nilsson och Vilgot Paulsen i regi av Nora Nilsson.
Deras reaktioner och agerande på och vad som mötte dem på skogsvägen fick de unga åskådarna att ge ljudlig respons. Med humor men också lekfullt skildrade föreställningen nämligen hur fantasin ibland kan skena iväg. Som barn kan man ju känna sig både utsatt och livrädd, när ingen vuxen kan förklara allt läskigt och lite hemskt som sker runt omkring en.
- Föreställningen är något av en skräckhistoria och fantasi. Men barnen var helförtjusta, summerar Klas Olsson.
Efteråt fick barnen möjlighet att träffa skådespelarna. En hel del samtal om egna upplevelser och vad som kan hända, torde också ha följt med barnen på vägen tillbaka till skolan.