Vägen framåt går via ett steg bakåt

Av Sonny

Nu öppnar vi adventskalendrar om morgnarna, jag och min familj. Frugan upptäcker med glädje nya doft- och hudvårdsprodukter och sonen vittjar en färgstark sak innehållande favoritchokladen.
Min frukostmacka får sällskap av en mer traditionell variant med chokladkonfektyr som inhämtas bakom snölandskap och mustiga tomteskägg i papper.

En mysig introduktion till dagens stundande skol- och jobbuppdrag. En stigande stämningssättare när jul- och nyårshelgerna kryper allt närmare.

Parallellt med detta har jag, med mjuka ingångsvärden, aktiverat en egen liten lucköppning. Via denna kastas en blick i backspegeln över 2025 för att hämta hem höjdare och notera eventuella episoder på minuskontot.

Kanske ska det betraktas som en årlig utvärdering, en nyfiket välvillig dissekering av tanke och handling.

En 46 000-milsservice med tillhörande åtgärdspaket för begynnande medelålder.

I dialogrutan över föreslagna justeringar pekar det mesta på en och samma sak – temposänkning.

Nickar stillsamt i medhåll och gubbhummar för att ge insikten extra tyngd. Tar ett litet kliv åt sidan och kikar in i ett litet skyltfönster som rullar en smågrynig film över mitt vardagsliv det gångna året. Här ses hundratals etapper i bil mellan länets två största städer. En tämligen massiv repertoar av uppdrag inom förenings- och kulturliv.

Långdistansäventyr inom och utanför blågula gränser, joggingrundor i gryningsljus och kvällsmörker. Många imaginära bollar i luften – men kanske räcker det med en åt gången?

Huvudpersonen tycks ha några hållpunkter för många på att göra-listan för att det ska framstå som optimalt.

Nåväl, kameran ljuger inte, tänker jag och gör några noteringar i ämnet. Betonar med neonpenna och plockar med innebörden av det hela inför 2026 – ett år som tycks ruva på ett knippe härligheter.

Idrottens värld är i vårt hem stöpt i toner av gult, rött och blått. Mången fotbolls- och ishockeymatch kommer att ha Jonassonsk närvaro. Sonens nyfunnna slalomvurm gör också att de alpina vistelserna gör comeback i tillvaron – och så även en viss ”talang” på snowboard...

Vad mer? London lockar. New York hägrar på drömmarnas horisont, Tokyo likaså. München och slottet Neuschwanstein utövar också det en kraftig magnetism på i synnerhet undertecknad.

Men, alltså: Längst fram i farkosten placeras en företrädare för lugna puckar. En liten Lasse Lagom som kan sätta dojjan på bromsen när så krävs.

Var hälsad, du är efterlängtad. Man är ju inte 18, eller ens 45, längre.