Tåliga tågvärdar bjöd på smörgås, juice och yoghurt med tillsats av något som mest påminde om kutterspån, men som på etiketten påstods vara välgörande.
Möjligen inspirerad av klimatdebatten i valet av färdmedel för en färd genom Sverige tog vi tåget. Den bibehållna markkontakten innebar att åtskilligt fler hundralappar flög ur min plånbok, jämfört med en resa ovan där.
Ressällskapet staplades på höjden i en vagn som påstods vara lämpad för sömn. Fick lite hemkänsla då en skylt talade om att vår vagn var tillverkad av ett företag med rötter i Grängesberg, TGOJ. Nådde inte någon insikt om när, men noterade en viss patina som uppnåtts genom nötning.
Åt pannbiff packad i plast och drack kaffe som måste beskrivas som mustigt och en aning undertempererat. Kämpade hårt emot naturens behov för att minimera antalet besök i en lokal som inte helt kunde leva upp till namnet bekvämlighetsinrättning.
Tar nog ändå tåget igen.
