Leon Dahlin, 20, efter första proffssäsongen: "Vill alltid mer"

Av Christian Larsen

Från gärdsgårdsserien till NHL. Så kan steget jämföras med att gå från junior i triathlon till att ingå bland världseliten. Hedemoratriathleten Leon Dahlin, 20, summerar säsongen där med- och motgångarnas berg- och dalbana formar säsongsavslutningen där han redan har säsongsstarten 2027 på kornet.

Leon Dahlin tar emot hemma i villan som familjen flyttade in i när han var i fyraårsåldern. Föräldrarna började renovera. "De håller väl fortfarande på med det", säger han och ler och poängterar att han fortfarande inte hittar rätt knapp till kökslampan.

Dalregementet IF:s Leon Dahlin har blivit ett namn att räkna med efter klivet in i seniorvärlden. Foto: Christian Larsen

En normal vecka lägger Leon 30 träningstimmar bakom sig. Idrottandet finns i blodet och arenan är för det mesta Hedemora. När simhallen stängdes tvingades han uppsöka Falun, Säter och Avesta. De dagarna blir långa jämfört med att ta promenaden ner till Vasahallen.

Tre år på Hagströmskas triathlonlinje har passerats i Falun.

– Jag kan snart alla vägar i hela Dalarna, säger han. Jag fick intresset tidigt, både mamma och pappa har idrottat och gjort en Iron Man. Min morfar håller ju också på och det tog lite tid innan jag fastande för triathlon. Det var inför gymnasiet jag bestämde mig helt.

E-TIDNINGEN: Läs våra tidningar digitalt här

Träningen har alltid varit ett stort intresse och Leon märkte snart att triathlon passade honom.

– Jag insåg att det var roligt, det passade mig och jag var bra på att springa efter att jag cyklat. Men det är simningen som alltid varit min stora utmaning och det är det fortfarande. Men det går framåt.

Leon vann SM-guld i somras på Vansbro Triathlon på standarddistans. Foto: Christian Larsen

Standarddistansen i sporten är simning 1 500 meter, 40 kilometer cykling och 10 kilometer löpning.

– Det är den olympiska standarddistansen. Sen kan sträckorna variera beroende på vilka tävlingar det är. Men jag cyklar, springer och simmar i stort sett varje dag. Jag kör sex pass i veckan i varje gren.

Träningen kräver också sitt kaloriintag. En vanlig dag handlar det om mellan 6 000 och 10 000 kalorier.

– Det krävs mycket mat, helt klart.

Leon Dahlin är 20 år och klubben är Dalregementet IF. Inför den här säsongen tog han klivet upp till U23-klassen. Samtidigt tog han studenten våren 2025 och valde att plugga på distans samtidigt som han tränade.

– Vi var då i Spanien under den större delen av vintern och pluggade samtidigt för att få ihop det ekonomiskt. Och i min sport är det svårt att få ihop sponsorer. Jag är ju en av de bästa i Sverige just nu, men det är ändå svårt att hitta sponsorer. Ekonomin är nästan den största utmaningen. Det är svårt att få in återhämtningen om man ska plugga eller jobba samtidigt.

ÅSIKTEN: Skriv en insändare eller debattartikel

Leon har sitt tydliga mål: Världstoppen. Och under söndagen den 1 november gick startskottet på säsongsavslutningen på Ibiza.

– Det är finalen i europacupen. Jag har tävlat sen i februari, då var jag i Egypten. Så det har varit en lång säsong. Det var min första säsong i elitklassen där jag tävlade mot de absolut bästa. Men problemet är att man behöver ha en bra världsranking. Därför tävlade jag i Egypten för att samla poäng inför sommaren. Men nästa år hoppas jag kunna skjuta på säsongspremiären till april.

En av tävlingscyklarna med elväxlar och strömlinjeformad vattenflaska. "Sponsorer är ett måste" konstarerar Leon. Foto: Christian Larsen

Att ge sig på den svenska klassikern eller att avverka Vasaloppet är idag inte aktuellt. Det skulle stjäla för mycket tid. I somras sprang Leon Anger TT-run och kom i mål på en femte plats på tiden 22:05, 46 sekunder snabbare än loppets upphovsman Edvin Anger.

Träningen sker individuellt, disciplin går före motivation men under resan till Spanien avverkades träningen i grupp.

– Det är ju mycket lättare att träna i grupp och det är mycket fördelar.

I ryggen har han det första året som elit där han var yngst i klassen.

– Ändå lyckades jag ta SM-medalj i alla distanser och var den enda som gjorde det. Så det var roligt. Det handlar om sprint, standarddistans, en halv Iron Man och duathlon, som bara är cykling och löpning. Och så tog jag SM-guld i standarddistans. Så det är absolut en bra säsong, en bra början. Men man vill ju alltid mer, alltid vara bättre. Internationellt är det tufft, men målet är att vara med på OS 2028. Om jag tar mig dit så är jag en av de yngsta på startlinjen.

"Jag kan nog alla vägar i hela Dalarna", skrockar Leon och tillägger att standarddistansen på en tävling är 4 mils cykling. Foto: Privat

Att gå från junior till världselit var ett gigantiskt kliv för Leon, som förklarar att de bästa toppjuniorerna är extremt bra, men trycker på en detalj när det kommer till elitnivån.

– Då är alla på en otroligt hög nivå. Hos juniorerna är det ganska spritt, en del är jättebra och en del mindre bra. Men på elitnivå så är alla på en sjuk nivå och det måste man matcha för att ens ha en chans över huvud taget. Jag skulle säga att världstoppen finns i Europa och framför allt Frankrike.

På frågan om det finns baksida med att utöva en relativt smal idrott i Sverige blir svaret snabbt ett ja.

– Vi syns ju bland annat inte på TV jämfört med mycket annan idrott. Och sen när vi ska iväg utomlands så har vi inte ett team som sköter om allt, vi har ingen buss med 150 anställda. Vi får boka allt själva, hyra egna bilar och köra till konstiga platser i Europa och världen. Man får boka det man har råd med, åka och handla. Sånt tar mycket energi, men vi får försöka ändra på det.