Kontroversiellt vindkraftbolag vill bygga i Långshyttan

Av Christian Larsen

LÅNGSHYTTAN Energiproduktion i form av vindkraft väcker debatt i Långshyttan med omnejd. 18 verk som mäter 290 meter i höjd får bland andra Bosse Thorsell i Hinshyttan och Bernhard Holtrop i Västerbyn att starkt ifrågasätta den tänkta etableringen. Men processen är i ett tidigt skede, säger projektledaren Adam Diebig, och man vet egentligen inte idag om parken ens blir av.

Det Norgebaserade energibolaget Aneo vill uppföra 18 stycken vindkraftverk 3,5 kilometer norr om Långshyttans tätort. De planerade etableringarna av vindkraftanläggningen har väckt debatt i området.

På sin sajt skriver bolaget att man idag har 17 stycken sol- och vindparker och att vindkraftproduktionen i sig genererar 1330 gigawattimmar el. Solkraften står för 15 gigawattimmar.

Riskebo vindkraftspark finns redan på plats i området. Foto: Christian Larsen

I Långshyttan räknar man med att driften är igång 2032. Då ska 18 stycken turbiner stå på plats och producera 470 gigawattimmar per år. Det ska motsvara elförbrukningen för 94 000 hushåll. Ett verk i sig uppges kunna producera en effekt på 10 megawattimmar per verk. Den maximala höjden beräknas upp till 290 meter till översta vingspetsen. Eiffeltornet i Paris mäter 330 meter.

Bosse Thorsell kan få 18 vindkraftverk i närheten. Några av dem kommer nattetid blinka över Dammsjön. Foto: Christian Larsen

Under eftermiddagen och kvällen den 13 oktober hade Aneo samråd i Långshyttan Folkets Hus. På plats fanns bland andra Bosse Thorsell i Hinshyttan, som bor i sista huset längs vägen till Riskebo vindkraftpark.

– Hela vyn här kommer att bli förstörd, säger han och visar utsikten över Dammsjön och Högåsberget från Thorsells fastighet. Vad händer med insekter och våra fladdermöss som vi haft här i alla år?

ÅSIKTEN: Vad tycker du om vindkraftsetableringen? Skriv en insändare eller debattartikel

De gröna avser Aneos område för de 18 verken. Karta: Aneo

Frågetecknen har hopat sig hos Thorsell. Förra etableringen av vindkraft i området lämnade mycket att önska.

– De lade ut sprängsten för deras dumper, så jag fick punktering och bytte däck för 22 000 kronor. Ingen har i efterhand kommit tillbaka och hört hur vi haft det under byggnationen. Sen fick Hedemora Energi städa upp efter dem och frakta stora stenbumlingar från vägen.

I dag driver SR Energy Riskebo vindkraftspark. De sju verken mäter 200 meter i totalhöjd. Foto: Christian Larsen

Vindkraftbolaget Aneo, som vill etablera sig i Långshyttan, har inte klarat sig från kontroverser i samband med etableringar av vindkraft. Bland annat har bolaget varit inblandad i en långdragen och uppmärksammad sådan i Norge, den så kallade Fosen-konflikten, som rörde samiska rättigheter och vindkraftsutbyggnad. I oktober 2021 slog Norges högsta domstol fast att tillstånden för två vindkraftsparker kränkte samiska renskötares rättigheter. Det enligt internationella konventioner. Under 2023 ledde konflikten till omfattande protester eftersom konsekvenserna av domstolens beslut inte hanterats tillräckligt snabbt. I mars 2024 rapporterade Reuters att bolaget nått en överenskommelse i form av en ekonomisk ersättning, mer betesmark och vetorätt för renskötarna.

E-TIDNINGEN: Läs våra tidningar digitalt här

Bosse Thorsell oroas över att bostadspriset kan komma att sjunka. "Jag hade tänkt att sälja inom en tioårsperiod", säger han. Foto: Christian Larsen

Även i Sverige har bolaget nyligen varit föremål för kontroverser med vindkraftsetableringar. I juni rapporterade Sveriges Radio att planerna på 18 vindkraftverk i Värmländska Sysslebäck i Torsby kommun stoppats. Den här gången uppgav Anea att den tänkta platsen krävde för stora anpassningar och att området gränsade till två naturreservat. Och i Säffle fick bolaget skjuta upp en ansökan för fem vindkraftverk efter att kommunpolitiken motsatt sig etableringen.

– Jag har bott här i 26 år, berättar Bosse Thorsell. Jag har som ambition att sälja om tio år, men vem vill köpa med 18 stycken vindkraftverk i närheten? Och det sas ju inget på samrådsmötet, det var mer en visningshall. De ville bara sälja in produkten. Jag blev bara mer irriterad, verken förstör bara miljön från att de tillverkas och byggs fram tills de rivs. De får hellre bygga ett kärnkraftverk, då får jag åtminstone tillbaka pengarna för huset vid tvångsinlösen.

Nederländaren Bernhard Holtrop bor idag i Västerbyn där han bland annat bedriver friluftsturism. Nu oroas han över hur turismen blir med fler vindkraftverk i närheten. Foto: Christian Larsen

Bernhard Holtrop flyttade till Västerbyn från Nederländerna för omkring fyra år sedan. Även han har nu kommit att engagera sig i vindkraftsfrågan och undrar samtidigt hur man ska kunna locka till turism i området. Bernhard medverkade också på samrådsmötet i Långshyttan den 13 oktober.

– Det kändes inte som ett samråd, men man kunde i alla fall ställa frågor på olika stationer. De var strategiska så, säger Bernhard och syftar på Aneos närvaro. Men jag fick ingen inbjudan till mötet, det var bara de som bor i Långshyttan som fick det. Jag fick berättat för mig att bolaget siktar högt med projektet.

Aneos bullerutredning visar mellan 35-40 decibel vid Bosse Thorsells bostad. Karta: Aneo

Bernhard arbetar vid sidan av med att locka turister till Stjärnsundsområdet, och då främst tyskar, britter och nederländare.

– Det är konceptet ekoturism, bland annat med utflykter med kanot, vandringar och långfärdsskridskor. De vill uppleva tystnaden i naturen. Hur blir det då med 18 stycken blinkande och dånande vindkraftverk? De ger ingen känsla av att vara mitt i ingenstans. Jag har kontakt med kursgården Fridhem idag så vi kan utveckla friluftslivet tillsammans för de som vill uppleva utrymmet i Sverige. Men sitter man där runt en brasa en kväll så kommer man höra kraftverken.

LÄS MER: Fler nyheter från Hedemora hittar du här

Vindkraftparken Riskebo i Hedemora kommun invigdes den 14 juni 2022. Foto: Christian Larsen

Bernhards farhåga är att skogarna riskerar att bli industriområden istället för natur.

– En andra sak är att det finns andra möjligheter, för de här verken är skadliga för djurlivet, för fåglar. Infraljudet är skadligt, säger Bernhard och hänvisar till en debattartikel i Svensk veterinärtidning från 2024 som tog upp en småländsk familj som höll höns.

2021 byggdes vindkraftverk cirka 1 kilometer från hönsgården. Under åren 2021 och 2023 slutade hönorna ruva på ägg efter cirka 16 dagar. Resultatet: äggen kläcktes aldrig. I artikeln uppges också att det saknas forskning och kontrollerade studier för att fastställa att vindkraftverken var orsaken.

– Vad kommer att hända med andra fåglar i naturen? frågar Bernhard. Jag emigrerade från Nederländerna för att hitta utrymme och göra saker i naturen. Men vi kommer att förlora hela naturområden på det här sättet.

Adam Diebig. Foto: Aneo

Adam Diebig är projektledare för vindkraftsplanerna i Långshyttan och deltog under samrådet under förra veckan. Han säger att man annonserade samrådet publikt till de som bor inom 3 kilometer från det vindbruksplanerade området.

– Samrådet är en del i processen som i sig tar lång tid. Vi hade omkring 60-70 besökare under fyra timmar och frågeställningarna handlade bland annat om decibelnivåer och fastigheter.

Diebig medger att ett samråd av det slaget kan väcka en del känslor.

– Det kan såklart väcka oro, man har många frågor och man vill veta hur det kommer bli om vindkraften byggs. Samtidigt kan man få bilden av att projektet är långt gånget, när det egentligen är i ett tidigt skede. Vi jobbar med att vara transparenta och under resans gång kan det dyka upp information som vi från början inte kände till.

Vindparken Riskebo består av sju vindkraftverk och beräknas producera cirka 131 GWh el per år. Foto: Christian Larsen

Diebig beskriver Långshyttan som en unik plats i och med att en vindkraftspark redan finns på plats. Han säger också att många som kom till samrådet har en grundförståelse vad en park innebär och hur det kan låta.

– En viktig fråga är synbarheten. I planen är verken 290 meter höga och 18 till antalet. Men det är tidigt i projektet och antalet verk och höjden på dem kan ändras. Vi samråder om vad vi ser är det maximala antalet verk och den högsta höjden, sen samlar vi in resultatet från samrådet. Sen finns frågor om elen kommer att användas lokalt, kan det etableras företag i närheten som kräver mycket el? Helt klart kommer mer förnybar elproduktion att gynna möjligheten för företag att etablera sig, samtidig har Dalarna redan i dag ett underskott av el.

Diebig säger att bolaget idag har flera parallella projekt i landet och kommenterar det nedlagda projektet i värmländska Sysslebäck.

– Vi insåg att det inte var ett bra ställe, det var av respekt för naturvärdena vi lade ner det. Man måste se till verkligheten.

I Hedemora kommun har Aneo valt att anpassa projektet efter kommunens vindbruksplan.

– Vi har också valt att öppna ett kontor i Långshyttan där vi har öppet varje onsdag fram till och med vecka 48. Nu närmast samlar vi in synpunkter och yttranden från allmänheten och berörda myndigheter och deadline för det är den 4 november. När det är klart sammanfattar vi frågeställningarna och ser om något sticker ut och bedömer hur vi går vidare. Då får vi också ta ställning till om vi ska skriva ihop en tillståndsansökan. Men det sker först någon gång nästa år.