Fullsatt när Amanda slår hål på myter om klimakteriet

Av Alva Folkesson

FALUN. Intresset var stort, frågorna många och engagemanget tydligt när forskaren Amanda Calvin gav sig ut på en föreläsningsturné i Dalarna. Genom att föreläsa om klimakteriet vill hon sprida kunskap och bryta tystnaden kring ämnet. Vid stoppet i Falun fylldes platserna snabbt och publikens respons visade tydligt hur stort behovet av information är.

Åhörarna slår sig ner på de uppställda stolarna medan ett mjukt eftermiddagsljus lyser in genom de stora fönstren och bryter av rummets dämpade belysning. Trots att lokalen är fullsatt vilar ett påtagligt lugn över salen. Blickarna är riktade framåt, mot Amanda Calvin, som snart ska börja sin föreläsning.

Under slutet av maj har Amanda Calvin, doktorand vid Högskolan Dalarna föreläst om klimakteriet runt om i länet.

Föreläsningsturnén, som arrangerats av Folkuniversitetet, har visat sig vara ett uppskattat initiativ.

– Det har varit många besökare och väldigt engagerade deltagare. Folk kommer fram, ställer frågor och delar sina egna upplevelser. I går var det någon som blev rörd till tårar, bara av att bli bekräftad, berättar Calvin.

Genom föreläsningarna vill hon fylla ett kunskapsgap i samhället. Hon vill öka medvetenheten kring ett ämne som det fortfarande råder stor tystnad kring.

Tidningen har tidigare rapporterat om hennes pågående studie om kvinnors upplevelser av klimakteriet. Grundbulten i Calvins forskning handlar om kvinnors möjligheter att fatta informerade beslut om sin hälsa under klimakteriet.

För att det ska vara möjligt krävs tre saker, tillgång till kunskap, enkel tillgång till vård och behandling, samt frihet från myter och stigma.

– Genom att föreläsa kan jag ge evidensbaserad information, prata om vårdvägar och förhoppningsvis slå hål på en del myter, förklarar hon.

Amanda Calvin föreläste i Falun, Mora, Sjövik och Leksand. Foto: Alva Folkesson

Klimakteriet är en naturlig biologisk process som alla personer med äggstockar går igenom. När antalet ägg minskar med åldern sjunker också kroppens östrogennivåer, vilket påverkar hela kroppen. Calvin påpekar att det idag behövs mer kunskap om ämnet både inom vården och samhället i stort.

– Det borde vara lika självklart att prata om klimakteriet som mens eller graviditet. Det här berör halva befolkningen direkt och resten av befolkningen indirekt, säger hon.

Hon förklarar att det finns missuppfattningar kring när man går in i klimakteriet. Symtomen börjar ofta långt innan mensen upphör helt. Tiden före menopaus, den dag som fastställs efter tolv blödningsfria månader, kallas perimenopaus och kan pågå i upp till tio år.

– Många tror att klimakteriet börjar först när mensen försvunnit, men man kan ha symptom långt innan dess. Och de första symptomen är ofta ganska diffusa.

I stället för vallningar och svettningar handlar det till en början ofta om hjärndimma, ledvärk, sömnproblem och kognitiva besvär. En viktig del i föreläsningen handlar om att utmana gamla föreställningar om klimakteriet.

– Historiskt har det varit väldigt mycket stigma. Många föreställer sig en äldre arg kvinna som står och fläktar med blusen. Det tycker jag är en ganska tråkig bild.

LÄS MER: Fler lokala nyheter hittas HÄR.

Hon vill bredda bilden av vad klimakteriet är och visa en mer realistisk bild av kvinnorna som påverkas.

– Symtombilden kan vara väldigt mycket mer än vallningar och svettningar. Sedan finns det en missuppfattning om att det bara är åldrade kvinnor som påverkas. Men kvinnor i klimakteriet är ofta mitt i livet. Redan vid 35-års ålder kan kvinnor börja få symptom.

Denna brist på kunskap om klimakteriet leder till att kvinnor fortfarande riskerar att bli avfärdade inom vården, särskilt yngre kvinnor med diffusa symptom.

– Man lägger gärna problemen på stress eller livssituationen i stället för att se att det faktiskt sker en biologisk förändring i kroppen, påpekar Calvin.

Hon berättar att en del kvinnor skickas runt mellan olika specialister innan någon ens nämner hormoner som möjlig förklaring.

Under föreläsningarna lyfter Calvin att hormonbehandling med östrogen och gulkroppshormon kan lindra besvären.

– Det hjälper inte bara mot symptomen utan förebygger också flera sjukdomar, som benskörhet, hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes.

Samtidigt finns det många frågor och farhågor kring hormonbehandling, inte minst kopplat till bröstcancer.

– Det finns en liten ökad risk vid vissa typer av syntetiska gulkroppshormon efter flera års behandling. Men det är viktigt att väga den risken mot alla fördelar och den livskvalitet många får tillbaka, förklarar hon.

Amanda Calvin vill genom sin forskning bidra till en förändring inom klimakterievården. Foto: Alva Folkesson

Calvin vill i framtiden fortsätta sprida information om klimakteriet och kvinnorna som påverkas. Hon upplever att hon får ett ännu starkare driv till att skapa förändring när hon träffar människorna som faktiskt berörs.

– Det är så himla fint. Jag är egentligen forskare och trivs bäst hemma på min kammare, men att möta människor på det här sättet är väldigt motiverande.

Hon hoppas att deltagarna går hem med en större trygghet och vetskapen om att hjälp finns att få.

– Jag vill att man ska veta när man bör söka vård. Man ska inte behöva må dåligt i tio år och tro att det bara är något man måste stå ut med.

Parallellt med föreläsningsturnén samlar Calvin in data till sin forskning genom en enkät om kvinnors upplevelser av klimakteriet. Hittills har omkring 3 500 personer svarat.

– Drömmen är att få 5 000 svar innan datainsamlingen avslutas i september.

Och hon har en tydlig uppmaning:

– Även de som inte är jättedrabbade behöver svara. Det leder till en mer balanserad bild och då blir underlaget starkare för att förbättra klimakterievården och informationen framåt.

Klimakteriets tre faser

▪ Perimenopaus: Kan pågå i upp till 10 år innan menopaus. Under denna fas svänger hormonnivåerna, vilket kan ge diffusa symptom som trötthet, hjärndimma och nedstämdhet.

▪ Menopaus: En enskild tidpunkt som markerar när en kvinna haft sin sista menstruation, detta fastställs i efterhand, när kvinnan har haft 12 månader utan menstruation. Medelåldern är cirka 52 år, men det normala spannet ligger mellan 45 och 55 år.

▪ Postmenopaus: Tiden efter menopaus, som varar resten av livet. Kroppen har då låga nivåer av östrogen och anpassar sig till det, vilket kan ge andra typer av symptom.