Falun kan ha haft koppling till kungens död vid Lützen

Av Angelica Lindvall

I dag cyklar faluborna förbi platsen utan att tänka på det. Men för nästan 400 år sedan låg här Sveriges största kanonfabrik. Och när kung Gustav II Adolf stupade på slagfältet vid Lützen kan artilleri från Falun mycket väl ha funnits med i striden.
– Det är en ganska kittlande tanke att kanoner som tillverkades här kan ha använts när kungen dog, säger historieentusiasten Andreas Sollenbrant.

När Andreas Sollenbrant promenerar genom Falun ser han något annat än de flesta. Där andra ser cykelvägar, broar och bostadshus ser han hyttor, arbetarbostäder och berättelser som väntar på att väckas till liv.

46-åringen från Kvarnsveden i Borlänge, som bott i Falun de senaste 15 åren och till vardags arbetar som chef inom HR-IT på Stora Enso, har länge varit historieintresserad. Redan som tioåring plöjde han historiska romaner och fascinationen har aldrig släppt taget. I november blir han certifierad guide och i somras genomförde han sina första stadsvandringar.

– Jag var fruktansvärt nervös och hade sådan prestationsångest. Men det var så himla kul. Det kom riktiga historienördar som uppskattade att det faktiskt händer något i stan, säger han.

E-TIDNINGEN: Läs våra tidningar digitalt här

Andreas är nu i full färd med att bygga sitt eget varumärke, Falun Unlocked, där tanken är att kunna jobba med olika typer av upplevelser i en historisk kontext. Just därför fascineras han av historien om Faluns kanongjuteri. År 1630 fick köpmannen Peter Cahun kungligt uppdrag att tillverka kanoner åt den svenska armén. Verksamheten anlades i Östanfors, vid området kring dagens Hanröbro. Produktionen drog igång omedelbart. Bara under de första åren levererades närmare 400 kanoner till svenska kronan.

– Det var enorma mängder, säger Andreas.

På 1600-talet låg Sveriges största kanonfabrik i centrala Falun. Kanonen på bilden har inget direkt samband med artikeln. Foto: Dreamstime

Kanonerna som tillverkades i Falun fick betalt i vikt.

– Cahun tjänade i snitt 90 000 kronor om året vilket var hisnande summor på den tiden.

Samtidigt pågick trettioåriga kriget ute i Europa. Gustav II Adolfs arméer marscherade genom Tyskland, och de lätta regementskanonerna blev ett av Sveriges främsta militära trumfkort. När slaget vid Lützen stod den 6 november 1632 hade gjuteriet i Falun varit igång i drygt två år.

– Vi kan inte bevisa att just de kanonerna var där, men de tillverkades för fältartilleriet och skickades till kronan. Därför är det fullt möjligt vilket gör historien så spännande.

Själv lockas Andreas av de oväntade detaljerna. Som att Gustav II Adolf är en betydligt mindre hjälte i hans ögon än den medeltida kungen Magnus Eriksson.

– Gustav Vasa var ett as och Gustav II Adolf ägnade sig åt krig. Men Magnus Eriksson införde arbetstidsregler för gruvdrängarna i sitt privilegiebrev för Kopparberget redan på 1300-talet. Det är rätt häftigt.

– Man pratar oftast bara om de rika gubbarna, men inte om dem som faktiskt utförde grovjobbet.

Andreas Sollenbrant. Foto: Angelica Lindvall

Nu drömmer Andreas om att utveckla guidningarna vidare och kombinera dem med sitt andra stora intresse: matlagning.

– Tänk dig en historisk vandring som avslutas med en utomhusmiddag. Jag har många idéer.

Och kanske börjar allt med några bortglömda kanoner vid Faluån.

Kanoner som en gång kan ha hörts över Europas mest berömda slagfält. När historien tog en dramatisk vändning och kungen föll.