Första gången Ann-Cecilia stod på en scen och sjöng var tillsammans med mamma, mostrar, morbröder, mormor och morfar. De uppträdde på Svankarusellen vid Hönselöta i Borlänge. Året var 1953 och hon var fem år.
– Jag stod bredvid mamma och sjöng en sång om John Blund. När jag sjungit och fick en chokladask sa jag: ”Jag kan sjunga mer jag”, berättar Ann-Cecilia och ler.
Att sjunga var det bästa Ann-Cecilia visste och hon tycker fortfarande att det är lika roligt.
– Musiken har gett mig en inkomst genom åren, men det har också hjälpt mig genom svårigheter, som exempelvis när jag var liten och växte upp med en pappa som blev alkoholist. Då har musiken gett positiv energi. Tiden bara försvinner när man är mitt i det, det är helt underbart.
– Jag sjunger gärna om kärlek. När man kan förmedla känslan i en fin melodi och man märker att publiken lyssnar, det är en fin upplevelse som överträffar allt.
Ann-Cecilia bor ensam, men behöver sällan vara ensam i sitt hus där det finns gott om plats både inne och ute, samt en pool som brukar vara populär att använda på sommaren. Hon älskar att ha barn och barnbarn på besök, men även övrig släkt och vänner.
– Jag tycker det är roligt att laga mat och serva, säger hon.
Hela livet har Ann-Cecilia varit aktiv och mycket av det hon behövt har hon ordnat med själv.
– Man får ingenting gratis utan det har handlat om att jobba, jobba, jobba. Men det har också gett en tillfredsställelse att ha jobbat ihop det man har.
När Ann-Cecilia summerar sin musikaliska karriär blir det en lång lista över platser där hon uppträtt och av olika musiker hon sjungit tillsammans med. Hon har sjungit i duon, i trion och i storband, eller solo med inspelad bakgrundsmusik.
– Det finns exempelvis inte en bystuga i Dalarna där jag inte sjungit, säger hon.
Men Ann-Cecilia har också sjungit i kyrkor och hembygdsgårdar, hon har hörts i Radio Dalarna och lokal-tv och spelat in skivor och kassetter. Hon har lett allsånger och varit programledare bland annat vid Säterdalens fäbodaftnar.
Förutom det har hon både agerat på scenen och senare producerat olika uppsättningar vid Borlänge Musikteater. Och mycket mer.
Den intensivaste perioden i Ann-Cecilias liv var på 1980-talet. Då kämpade hon som många andra med att få ihop livspusslet som småbarnsmamma och hårt yrkesarbetande kvinna. Det var också då som hon gick igenom skilsmässan från barnens far, som hon var gift med 1968-1986.
Hon tycker om att pyssla hemma, och ofta hittar hon fina saker på loppis, så det behöver inte kosta så mycket. Hon har också sytt sina egna kläder och när något ska underhållas i huset gör hon mycket av det själv.
Ett annat intresse är att måla tavlor och skapa, något Ann-Cecilia fick mer tid till nu under pandemin. Hon visade sina alster före jul, på en utställning hon egentligen planerat till sin 75-årsdag.
I samband med utställningen tilldelades hon Borlänge kommuns kulturpris, vilket hon tycker är det största som hänt henne i yrkeslivet.
I motiveringen stod det bland annat att hon fick det för att hon spritt glädje, humor, sång och musik i 70 års tid, men även för sitt samhällsengagemang.
– Jag satt tio år i kulturnämnden och är fortfarande engagerad i politiken. Sitter som sekreterare för S-kvinnorna, och är med i kommittén nu när de firar 100 år i år.
Dessutom sitter Ann-Cecilia i styrelsen för Stiftelsen Musik i Dalarna, samt Dalateatern och Dalarnas Museum.
I flera år arbetade hon ideellt för Rädda barnen och från 1992 och 18 år framåt, tills hon fick pension, var hon anställd i Stockholm och hade sitt kontor på Kupolen i Borlänge.
”Världens största barnkalas”, med 7 500 barn, blev ett stort evenemang på Kupolen och Ann-Cecilia fungerade som spindeln i nätet.
– Å, vad Dalarnas företag och andra ställde upp och sponsrade, det var så roligt.
Hon är också aktiv i jazzklubben i Borlänge och där drog hon senast i november fulla hus på Broken Dreams när hon sjöng med hel orkester.
Men underhållningsbranschen är tuff, för den som närmar sig 75 år – och är kvinna, menar Ann-Cecilia.
– Jag har hört mig för överallt, men det kan vara som en mur, helt stopp, säger hon besviket.
– När jag var ung kunde jag ibland vara för blyg och när barnen var små kom de i första hand, men det är ju nu jag har tid att göra det jag vill.
Med en halv miljon kronor i prispengar kunde Ann-Cecilia inte låta bli att söka till TV4-programmet ”Talang” 2018. Hon blev antagen och fick sjunga inför juryn.
– Jag fick ”ja” från alla fyra och det blev jag jätte-lycklig för, berättar Ann-Cecilia.
Men det räckte ändå inte för att sedan gå vidare.
Nästa år sökte hon till ”Talang” i USA och åkte till New York för att provsjunga.
Ann-Cecilia var nöjd med sitt uppträdande, men där tog det stopp innan hon ens fått sjunga inför jury. Men hon var åtminstone en erfarenhet rikare.
Det har alltid varit stora kalas när Ann-Cecilia fyllt jämnt tidigare.
– Det ska såklart bli kalas nu också, men det blir nog längre fram i sommar, när vi alla kan träffas i min trädgård, säger hon.
Ann-Cecilia Thenander
Född: 1947 i Borlänge.
Familj: Två vuxna barn och sex barnbarn. Fem syskon varav fyra är i livet.
Favoritprogram på tv: De som handlar om matlagning, antikt och bygg.
Hälsa: Gått ner 30 kilo i vikt på grund av att magmunnen måste opereras. Tidigare kämpat med vikten så operationen blev en automatisk bypass och en hjälp
i viktkampen.
