BORLÄNGE 2026-09-11 KL. 12:30

Hon skapade ny väv med 1800-talsfyndet som mall

Av Pär Sönnert

I två decennier har Erik Thorell sökt efter en väverska för ett specialuppdrag.
Malin Antonsson, från Dala-Floda, antog utmaningen och nu är den nya väven klar.
Arbetet har innehållit en del detektivarbete, bland annat har Malin fått undersöka den gamla väven med lupp.
– Jag tyckte att det lät spännande. Kul att ta del av textilhistorien på ett väldigt konkret sätt, säger Malin som är konstväverska på Alice Lund Textilier i Borlänge.

Hon skapade ny väv med 1800-talsfyndet som mall
Konstväverskan Malin Antonsson har tagit fram en ny väv, utifrån mönstret från ett tygstycke som tros vara omkring 200 år gammalt och som hittades i en stugvägg i samband med en renovering. Foto: Pär Sönnert

Malin Antonsson läste sista året på Sätergläntan i Insjön när hon träffade Erik Thorell som var på besök för att prata om kjolar. I över 20 år har Thorell varit på jakt efter en väverska som kunde ta sig an uppdraget att försöka återskapa ett mönster från ett tygstycke som hittats i en stugvägg i samband med en renovering.

– Stugan var isolerad med gamla tyger, bland annat ett ovanligt stort tygstycke med ett blå-vit-rutigt mönster. Erik uppskattar att det kommer från första halvan av 1800-talet, alltså för nästan 200 år sedan. Sedan fyndet gjordes har Erik letat efter någon som har kunnat göra en ny väv med det här gamla mönstret. Det krävs en viss vävkunskap för att klara av det och jag tyckte att det här lät spännande, säger Malin Antonsson.

Malin Antonsson med några av de vävprover som hon tagit fram, under arbetets gång. "Jag har undersökt tyget med lupp", säger Malin som här sitter utanför parstugan Kullesgården vid Tunabygdens gammelgård, där väven ska sättas upp. Foto: Pär Sönnert
Malin Antonsson med några av de vävprover som hon tagit fram, under arbetets gång. "Jag har undersökt tyget med lupp", säger Malin som här sitter utanför parstugan Kullesgården vid Tunabygdens gammelgård, där väven ska sättas upp. Foto: Pär Sönnert

Hon nappade på utmaningen, vilket innebar en hel del detektivarbete.

– Jag har undersökt tygstycket med lupp och tittat på färgerna och materialet. Jag har fått prova mig fram och vävt med olika grovlek på lin- och ullgarnet, för att ta fram olika prover. Detta är ett 1800-talstyg och på den tiden användes inget industriellt lingarn, allt är handspunnet. Det ger lingarnet en annan karaktär, det blir lite ojämnt. Jag känner en kvinna i Mockfjärd som har lingarn av olika karaktärer så jag fick kika lite där för att hitta ett lingarn av äldre karaktär.

Vad har varit svårast?

– Att hitta material som kan likna det material som användes för 200 år sedan. Att hantera ett 200 år gammalt tygstycke ger en inblick i hur man arbetade förr, det blir en tidsresa. Jag tycker att det är spännande med restaureringsarbeten, att få gå på djupet. Man kommer rakt in i den lokala kulturhistorien.

Proverna som Malin har tagit fram har hon sedan behandlat på olika sätt, för att hitta rätt färger och nyanser. Foto: Pär Sönnert
Proverna som Malin har tagit fram har hon sedan behandlat på olika sätt, för att hitta rätt färger och nyanser. Foto: Pär Sönnert

Malin började med arbetet i november i fjol, under sista året på utbildningen vid Sätergläntan.

– Tanken var att jag skulle göra detta som en del av skolarbetet, men jag fick inte till det. Totalt har jag nog lagt ner två månaders arbete på den här väven, säger Malin som började jobba på Alice Lund Textilier i mitten av augusti.

– Just nu jobbar vi med två stora bildvävar till domkyrkan i Karlstad. Det är jätteroligt. Just nu är det väldigt hett med vävar, säger hon.

Malin Antonsson kommer från Göteborg men bor sedan några år i Dala-Floda i Gagnefs kommun. Foto: Pär Sönnert
Malin Antonsson kommer från Göteborg men bor sedan några år i Dala-Floda i Gagnefs kommun. Foto: Pär Sönnert

Har du fått blodad tand av detta?

– Ja, jag vill gärna göra fler arbeten som detta. Det är kul att få ta del av textilhistorien på ett väldigt konkret sätt. Man får en förståelse för redskapen som användes förr och hur man jobbade. Det finns mycket kunskap om hur man färgar och spinner. Att göra sådana här arbeten ger mig mer erfarenhet.

Garn i olika färger. Foto: Pär Sönnert
Garn i olika färger. Foto: Pär Sönnert

Efter att ha lämnat över den färdiga väven, som blev fem meter lång, till Erik Thorell ska den sistnämnde sy till två förlåtar som ska sättas upp på Kullesgården, en parstuga belägen vid Tunabygdens gammelgård och den plats där den här intervjun med Malin görs.

– Självklart ska jag komma hit och titta när förlåtarna är på plats inne i stugan, efter att Erik har sytt till dem. Och framöver ska jag hit vid ett tillfälle för att berätta om mitt arbete, men inga datum för detta är satt. Det känns väldigt häftigt att något som jag har skapat ska hänga här i stugan framöver, säger Malin Antonsson.

Malin Antonsson botaniserar mellan vävproverna som hon har tagit fram. Foto: Pär Sönnert
Malin Antonsson botaniserar mellan vävproverna som hon har tagit fram. Foto: Pär Sönnert

Malin Antonsson

Ålder: 30 år

Bor: I Dala-Floda, uppvuxen i Göteborg

Yrke: Konstväverska

Familj: Pojkvän

Intressen: Folkmusik, både sång och dans. Sedan gillar jag att vara ute i skogen, svampplockning och fågelskådning.

Det var i samband med en renovering av en stuga i Nygårdarna, i Stora Tuna, för 20-talet år sedan, som det gjordes ett fynd i en av stugans väggar. Mellan stockarna och ytterpanelen låg gamla tyger, som isolering. Ett av tygstyckena, som var blå-vit-rutigt, fångade Erik Thorells intresse.

– När jag fick höra om att det gjordes sådana här renoveringar av gamla hus så brukade jag åka dit, för att se om det gjordes några intressanta fynd. Oftast hittades inget som stack ut men den här gången såg jag direkt att det var något annorlunda. Jag fick ta med tyget därifrån. Det är ovanligt att hitta ett så pass stort tygstycke från den här tiden, säger Erik Thorell.

Av förklarliga skäl har tidens tand påverkat tyget.

– Vi vet ju inte exakt hur originalet såg ut när det var helt färskt. Det har åldrats och blekts. Men man kan se tyget att det har använts som en förlåt till sängar. Det är inte så känt att man använde just rutiga mönster som förlåtar, så det känns extra spännande att hitta ett sådant, säger Erik Thorell, som tidigare jobbade som antikvarie och hembygdskonsulent på Dalarnas Museum och är ledamot i Tunabygdens hembygdsförening.

I fjol träffade han Malin Antonsson, vid ett besök på Sätergläntan i Insjön.

– Och hon nappade på att göra det här arbetet. Det känns jättekul att äntligen hitta en väverska som kunde och ville göra det här jobbet. Malin är fantastiskt duktig, säger Erik Thorell.

Efter att Malin Antonsson levererat den fem meter långa väven har Erik Thorell sytt så kallade förlåter av väven. Här testar han att hänga upp den ena förlåten, i Kullesgården vid Tunabygdens gammelgård. Foto: Johnny Broström
Efter att Malin Antonsson levererat den fem meter långa väven har Erik Thorell sytt så kallade förlåter av väven. Här testar han att hänga upp den ena förlåten, i Kullesgården vid Tunabygdens gammelgård. Foto: Johnny Broström

Den nyvävda väven ska nu ta plats i Kullesgården, en av byggnaderna som finns vid Tunabygdens gammelgård. Kullesgården är en parstuga från Tjärna by i Stora Tuna, från 1600-talet.

– När byggnaden flyttades till gammelgården, 1920, så syddes det förlåtar med inspiration från Siljansbygden. Det var i ropet på den tiden, lite nationalromantiskt och väldigt färgglatt. Det känns kul att vi nu kan byta ut förlåtarna till något helt nytt, med mönster från Tunabygden, säger Erik Thorell.

Den 12 september hålls arrangemanget "En gränslös dräktvisning – likheter och skillnader mellan dräkterna i Stora Tuna, Svärdsjö och Ovansjö", i samband med Kulturarvsdagarna.

– Detta är tredje föreställningen vi gör. Det går ett dräktområde tvärs över södra Dalarna till Gästrikland och folkdräkterna där har en hel del likheter, säger Erik Thorell, som siktar på att ha sytt klar förlåtarna till Kullesgården till det arrangemanget.

Fotnot: Förlåtar är det tyg som hängs framför en inbyggd säng och kan även kallas för sängförhänge.