Det är snart 40 år sedan som Sven-Inge Grönqvist klev in som ledare i IK Juno.
Året var 1985 och hans son hade precis börjat spela pingis.
– Det var den legendariska ledaren Gunnar Johnsson som sa åt mig att komma och bli ledare, berättar Sven-Inge.
Sagt och gjort – Sven-Inge begav sig till träningshallen och en lång och framgångsrik ledarkarriär hade inletts.
Men det var inte första gången som han kom i kontakt med den snabba bollsporten.
– Jag föddes i Bollnäs och vi flyttade till Avesta när jag var sex år och min mamma spelade pingis i Bollnäsklubben IK Cometen, berättar Sven-Inge.
Var hon duktig?
– Hon blev i alla fall klubbmästare.
Anledningen till flytten var att Sven-Inges pappa hade fått arbete som lokförare i Krylbo.
– Vi bodde sedan i Nordanö, inte långt i från där IK Juno tränade. Min pappa blev tränare och jag började spela som tioåring.
Men efter några år var det andra intressen som tog över.
– Jag tror jag spelade fram till att jag var runt 15 år och fick moppe.
Vi träffas över en fika i Avesta och en av många frågor jag har med mig är: Vad är det som driver Sven-Inge att år efter år ta hand om Avesta elitlag i bordtennis.
Ett lag som består av spelare som egentligen inte har någon anknytning till Avesta. Mer om det senare.
Det är många år sedan som IK Juno för första gången klev upp i den högsta serien.
Ett starkt minne för Sven-Inge och för föreningen.
– Jag har haft många roliga år och fått resa och uppleva mycket, påpekar han tacksamt.
Sedan 1985 har han varit ledare i klubben.
Hur mycket har du spelat själv?
– En del i början, men jag kan i alla fall skryta med att jag har ett DM-guld i lag för oldboys.
Men det är som ledare som Sven-Inge har skrivit in sig i klubbens historia och det hela startade på allvar 1992.
– Det var då vi startade damlaget. Vi hade flera duktiga unga tjejer och vi började spela i division 2.
I laget ingick bland andra Marie Holen-Björklund, Åsa Söder och Frida Zetterström som gjort flest A-matcher i klubben, 122.
– Det var ett härligt gäng, minns Sven-Inge.
Framgångarna kom snabbt och Juno avancerade till division 1. När sedan Barbro Wiktorsson anslöt till Juno var lyckan gjord.
– Hon hade egentligen trappat ned och bodde i Stockholm. Men hon vill spela för oss och det blev lyckat.
Barbro, född 1967, hade bland annat vunnit SM-guld med Långshyttan och varit rankad femma i Europa.
Klubben klev upp i högsta serien och i år gör Juno sin 13:e säsong på den nivån efter att ha varit ur serien några gånger.
Vilket är det bästa laget ni haft?
– Det var fjolårets lag när vi slutade på tredje plats.
Vem är den bästa som spelat i Juno?
– Då måste jag säga ukrainskan Hanna Hapanova som var med i fjol. Men det finns flera som varit bra.
Ja, när Sven-Inge börjar rabbla spelare så inser jag att det är många olika nationaliteter som representerat klubben.
Vad är det som får dig att fortsätta år efter år?
– Jag tycker förstås att det är roligt, säger han och ler.
Sven-Inge berättar också att lyckas få världsspelare till lilla Avesta är en drivkraft.
Men intresset är inte så stort hos allmänheten?
– Nej, och det är förstås tråkigt. Men så har det alltid varit. Synd att man inte förstår hur bra pingis man kan se i Avesta. Vi vill visa upp världspingis för våra komunmedborgare.
När Lokalt i såg hemma-mötet med Spårvägen för några veckor sedan var det ett tiotal åskådare.
– Det brukar vara ungefär så. Lite mer var det i fjol när vi spelade SM-slutspel.
Det är något som Juno hoppas på i år också och det hela kan avgöras i hemmahallen den 3 och 4 februari när Eslöv och Halmstad står för motståndet.
– Vi har chansen, ler Sven-Inge.
Förutom damlaget finns det ett herrlag som spelar i division 2.
Hur ser det ut på ungdomssidan?
– Vi tappade en hel del under pandemin, men nu jobbar Elisabeth Wallén och Johan Sjöberg för att locka ungdomarna tillbaka. De har träningar måndagar och torsdagar.
Men en gång i tiden var IK Juno en maktfaktor på ungdomssidan.
– Bara storklubben Ängby hade fler registrerade ungdomar.
Minnena är många och Sven-Inge berättar dem med kärlek.
– Ett minne är när vi spelade en avgörande match mot Malmö på bortaplan. Barbro Wiktorsson hade problem med ett knä som hoppade ur led. Hon var tvungen att avstå en match, men var tvungen att spela den avgörande. Barbro kunde knappt gå, men ställde sig vid bordet och motade alla bollar. Motståndaren blev paralyserad och Barbro kunde vinna, berättar Sven-Inge och fortsätter:
– Jag stod för övrigt bakom Barbro och tog emot alla bollar och kastade dem till henne. Det var kanske inte enligt reglerna (ha ha).
Kollar på ”Lilla huset på prärien”
Namn: Sven-Inge Grönqvist.
Ålder: 69 år.
Bor: Avesta.
Familj: Frun Carin, två vuxna barn och fyra barnbarn.
Yrke: Pensionär. Har jobbat bland annat på SJ, som sputlackerare och som anställd på IK Juno.
Ser på tv: Sport och dokumentärer. ”Och skriv också att jag kollar på ’Lilla huset på prärien’”.
Läser: Mest sportlitteratur.
Äter helst: Husmanskost och då gärna fru Carins kålpudding.
Dricker helst: Ramlösa och öl.
Han har varit ledare i IK Juno sedan mitten av 80-talet, men hur bra koll har Sven-Inge Grönqvist på sporten bordtennis.
Lokalt i testade 69-åringen och det visade sig att han vet en hel del om sporten han älskar.
1) Vad hette svensken som nådde VM-final i singel 1954?
– Tage Flisberg. Han föll i finalen mot japanen Ogimura.
Rätt svar: Tage Flisberg (1917-89), som även tog VM-brons i dubbel tillsammans med österrikaren Richard Bergmann (1949).
2) Om jag säger Hammarn, vad säger du då?
– Kjell Johansson. Jag träffade för övrigt honom en gång, en mycket trevlig herre.
Rätt svar: Kjell Johansson (1946-2011), som bland annat vann tre VM-guld i dubbel (1967, 1969 och 1973) och ett i lag (1973).
3) Vilket år vann Jan-Ove Waldner OS-guld i singel?
– 1992 i Barcelona. Jag gick då steg 3-tränarutbildning på Bosön och minns det så väl.
Rätt svar: 1992, vann mot Jean-Philippe Gatien i finalen.
4) Var startade sporten bordtennis?
– Jag har hört att det var i England.
Rätt svar: Både England (1870-talet) och Indien (början av 1800-talet) nämns som ursprungsland.
5) Vilken svensk pingisspelare omkom i en flygolycka 1977.
– Hans Alsér.
Rätt svar: Hans Alsér (1942-77) var en av 22 som omkom i flygolyckan i Kälvesta i januari 1977. Alsér vann två VM-guld i dubbel (1967 och 1969) och dessutom åtta EM-guld.
Facit: Fem rätt – guldstjärna till Sven-Inge Grönqvist.
