Logotyp Lokalt i Dalarna - Dalarnas största gratistidning
Ann-Louise Nergård Pettersson besöker Polygon för att hämta några kartonger. Hennes hus har brunnit och nu måste alla prylar plockas ur. Distriktschef Anne-Sofie Wikström kollar av hur det går för Ann-Louise.
Foto: Sara Flodin

Mer sanering på grund av återbrukstrend

AVESTA När olyckan är framme och huset brinner eller en källare fyllts med vatten kan katastrofen chocka husägaren. Den som har en försäkring kan då få hjälp av saneringsfirman Polygon. – Vi lever på skador och olyckor, vilket låter hemskt, säger distriktschef Anne-Sofie Wikström vars arbete dock uppskattas av den som drabbas och får hjälp.

Polygon finns i 14 länder och har totalt 6 000 anställda. Av dessa arbetar 17 på firman i Avesta. Förutom fukttekniker och rivare arbetar utredare och sanerare sida vid sida. Polygon har avtal med de flesta försäkringsbolag i Sverige.

Margreth arbetar som saneringstekniker och tillhör dem som bilar upp avloppsrör och annat efter fuktskador. Foto: Sara Flodin

Anne-Sofie arbetar på saneringen och är den som åker ut och besiktigar när, som exempel, ett hem brunnit eller när det blivit en avloppsskada.
– Det kan vara att jag får en beställning från försäkringsbolaget om att jag ska titta på ett lösöre och göra en bedömning om vad vi kan rädda, berättar hon.
Vid en mindre skada kan det gå att sanera lösöret på plats, men vid större skador måste prylarna packas och transporteras bort från skadan och saneras i Polygons depå. Där magasineras sedan sakerna i väntan på återtransport till kund.
– I grunden bestämmer försäkringsbolaget allt, men vi är deras förlängda arm ute vid skadan.

Saneringen sker i de stora lokalerna i Källhagen. Satu Tofsavainen och Jennifer Wikström jobbar med sanering. “Vi använder oss av mekanisk sanering och går igenom allt för hand. Sen får prylarna ligga i en ozonkammare över natten och förvaras därefter i vår slutförvaring i väntan på att få ‘komma hem igen'”, förklarar Anne-Sofie. Foto: Sara Flodin   

Saneringsverksamheten har funnits i Avesta under fem års tid medan fuktverksamheten funnits på platsen sedan 90-talet. I de stora lokalerna i Källhagen saneras lösören.
– Vi packar upp, diskar och ozonerar samt packar om och magasinerar lösören här, berättar Anne-Sofie och förklarar att ett bohag kan stå hos Polygon under flera år.
Kunder får komma dit för att hämta sina grejer när de har behov av något eller bara för att titta igenom prylarna.

Lösören som räddats förvaras på stora kärror. Anna Arvidsson är saneringstekniker och säger att hon älskar sitt jobb. “Jag har jobbat här under ett år och det är det bästa jag gjort.”, säger hon. Foto: Sara Flodin

Ann-Louise Nergård Pettersson besöker Polygon denna dag för att hämta några kartonger. En brand som startade i pannan har gjort att hennes hus har skadats.
– Det fortsatte brinna i trossbotten och spred sig till köket, berättar hon.
Nu ska allt plockas ut. Vissa saker kan saneras, men resten kommer kastas.
– Det är inte roligt, det är hela vårt liv som finns där, men vi har fått väldigt bra hjälp, både från försäkringsbolaget och härifrån, vilket känns bra, tycker Ann-Louise.
Anne-Sofie är den som får ta hand om den psykologiska delen.
– De får ringa mig när de vill, jag är tillgänglig för frågor dygnet runt, förklarar hon och kollegan Jonas Astrén, arbetsledare på rivsidan, inflikar:
– Ja, du har fått många kompisar under åren.
– Detta är ingen ”löpande band-verksamhet” utan vi är personer som faktiskt bryr sig. Vi jobbar nära kunden för att finnas tillhands och jobbar mycket med den mentala delen samt deras personliga ”tänkt” kring det som hänt.
Den drabbade som de kommer i kontakt med mår oftast väldigt dåligt och vill då rädda det mesta av lösöret.
– Vi träffar dem direkt efter att det skett och då börjar vi med att jobba försiktigt och förklara.
– Då har allt ett värde, förklarar Jonas.
Anne-Sofie är tydlig mot kunden om hur detta avgörs:
– Det är vi som bestämmer vad vi sanerar, inte kunden. Vi är väldigt tydliga med detta när vi är ute på plats. Kunden har så mycket affektionsvärde i allting som inte vi har. Allt handlar om vad som går att sanera och vad som är ekonomiskt värt att sanera.
Nya Ikeamöbler ingår inte i den gruppen.
– Det kostar mer att sanera än att köpa nytt.
Även kläder har också ett lägre försäkringsvärde.
– Men du har kanske en jättefin kostym, brudklänning eller folkdräkt som vi kan försöka sanera, men då lämnar vi till en kemtvätt som är bra på det.

Anne-Sofie Wikström är distriktschef på Polygon i Avesta. Foto: Sara Flodin

– Egentligen har allt ett värde, men jag kan inte sanera en lampa för 15 000 och så är inte den sanerad utefter förväntningarna. Då får kunden ett avdrag hos försäkringsbolaget i alla fall.
– Om vi sanerar ett överkast som är köpt för 199 kronor kommer det kosta 2 000 kronor innan det är klart och då är det billigare att köpa ett nytt, konstaterar Jonas.
Anne-Sofie påtalar att det viktigaste är att den drabbade får en plats att bo på medan arbetet pågår.
– Det måste kunden själv ordna, men däremot ersätter försäkringsbolaget dig för dina extra utgifter.
Företaget genomför även liksaneringar.
– Det är tragiskt och det är värst att ta reda på någon som är ung och legat länge, tycker Anne-Sofie.
– Vi har utrustning för det, och man får stålsätta sig i vissa situationer, säger Jonas som ibland får in skador som innefattar avlopp.

Det första en anställd får är ett personligt kitt med skyddsutrustning. Foto: Sara Flodin

– Vi går in och gör det som ingen annan vill göra, skitjobbet, konstaterar Anne-Sofie.
Efterfrågan på Polygons tjänster är konstant då olyckor ständigt inträffar och Anne-Sofie har de senaste åren märkt en förändring då försäkringsbolagen jobbar mer miljömedvetet och har för avsikt att rädda och sanera mer nu än tidigare.
– Det är vi jätteglada över, då vi jobbar mycket med inriktning på miljö och klimat på Polygon.

Facebook

Populärt på webben

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!