Krylbo skola är en relativt liten skola med sammanlagt 120 elever, varav 100 går i grundskolan. Övriga 20 går i den ”anpassade” skolan.

– 80 procent av våra elever har en annan etnisk bakgrund och är flerspråkiga. Tillsammans med våra särskoleelever blir det en ”blandad miljö” och eleverna lär sig från början att ”olika är lika bra”, framhåller Marie-Ann som varit rektor på Krylbo skola under fyra år och före det rektor på Markusskolan i nio år.

Anledningen till tidningens besök på skolan är de låga siffror på behöriga lärare som Sveriges Lärare presenterade angående Krylbo skola. I Lärarkollen redovisas hur stor andel av lärarna som är behöriga i samtliga av Sveriges kommuner och län.

Enligt statistiken har Krylbo skola endast 30,1 procent behöriga lärare, medan Marie-Ann anser att skolan har 63,3 procent behöriga lärare och 100 procent behöriga förskolelärare.

Marie-Ann framhåller även att de lärare som saknar dokumenterad behörighet på skolan också är mycket kompetenta lärare.

– Vi har tre klasslärare som inte är legitimerade, men en av dem är legitimerad förskolelärare med pedagogutbildning och har jobbat i lågstadiet under cirka tio år. De två andra har i stort sett en färdig lärarutbildning, men har inte fått sin legitimation för att de har inte gjort klart sista poängen. En av dem jobbar halvtid och studerar 75 procent, alltså en arbetsintegrerad utbildning, förklarar Marie-Ann som tycker att statistiken från Sveriges Lärare blir väldigt svart-vit.

– Den förälder som ser statistiken kan tro att 70 procent av lärarna kommer direkt från ”gatan”, men så är det inte, framhåller Kristina Kilström som är en av skolans tre förstelärare.

– Det är redan så att skolan har ett sämre rykte och föräldrar väljer bort den, men vi vill få fram att det här är en liten skola som jobbar aktivt och kollegialt för att våra elever ska få det bra.

Marie-Ann har försökt få fram information om hur siffrorna har tagits fram och tror att Sveriges Lärare utgått från varje enskilt ämne.

– En person som har matte, svenska och engelska i sin examen, men även undervisar i andra ämnen räknas då som obehörig. På lågstadiet räcker ofta kunskapen väldigt långt ändå. Då är det oftast det pedagogiska som är avgörande.

Kristina påtalar att skolan blivit granskade av skolinspektionen och fått en positiv respons.

– Det fanns ingen orsak till att göra någon anmärkning på skolan, lägger Marie-Ann till.

Undervisningen anpassas efter eleverna på skolan och lärarna arbetar med bildstöd för att lära barnen utveckla språket. Grundskolelärare Kristina Kilström tycker att bildstödet är en absolut nödvändighet i arbetet med språkinlärning.

– En anpassning är alltid bra för alla elever, tycker hon.

– Vi har väldigt ambitiösa elever som är studiemotiverade och glada över att få gå i skolan, konstaterar Marie-Ann som även vill framhålla att skolan anordnar meningsfulla eftermiddagar med bland annat skolidrottsföreningen och biblioteket.

– Vi har flera elever som har föräldrar som inte har arbete och då har inte barnen rätt att gå på fritids.

Eleverna Ruz Asad, Kosai Rashid och Hoda Fayad går i årskurs tre och har gått på skolan sedan förskoleklass. De brukar stanna kvar på eftermiddagsaktiviteterna. Kosai Rashid tycker att skolan är ”fin och bra”, men önskar en större skolgård, eftersom han vill kunna springa mer, samt att rasterna skulle vara längre.

– Fem minuter till, ber Kosai ödmjukt klassläraren Kristina som ler åt hans små krav.