Iréne Reenberg vid sin vävstol hemma i ateljén. Vad hon skapar går lite i vågor. Just nu är det mest väveri som gäller och så laddar hon för att åter vara med på Konstspaning i Säterbygd. “Gud vad roligt det är att få ställa ut!”, utbrister hon.
Foto: Pär Sönnert

Iréne Reenberg går “all in” med årets utställning: “Ett enda stort crescendo”

SILVBERG Iréne Reenberg har ställt ut vid Konstspaning i Säterbygd sedan starten. När konstspaningen gör comeback under påskhelgen kommer hon att “gå all in”. “Ja, nu jäklar ska jag ställa ut! Det ska bli ett enda stort crescendo, som en retrospektiv utställning över allt som jag har skapat”, säger hon.

Iréne Reenberg är bosatt i Änges, en mil sydväst om Säter. På husets övervåning har hon sin ateljé med både vävstol, symaskin och massor av sina alster. Nu laddar hon som bäst för att åter vara med på Konstspaning i Säterbygd, som har haft två års uppehåll på grund av pandemin.
– Gud vad roligt det är att få ställa ut! Att få planera och ställa i ordning. Det svåraste är ju att få besökarna att komma hit men jag hoppas att det kommer några i alla fall, säger hon.

Utställningen kommer att ske både inomhus och utomhus. Iréne ska tömma lådor och skåp för att visa upp så mycket som möjligt av sina alster som hon har skapat under årens lopp.
– Jag har alltid drömt om att få ställa ut utomhus, så det ska jag göra i år. Det blir mestadels mattor som tål väta, om det skulle bli dåligt väder, säger hon.

Iréne Reenberg kommer att visa upp sin konst både inomhus och utomhus. De här tre vävarna (“det heter triptyk när det är uppdelat i tre delar”, meddelar Iréne) är uppsatta på garageväggen. Foto: Pär Sönnert

Hennes inställning med årets utställning är “all in”.
– Nu jäklar ska jag ställa ut! Det ska bli ett enda stort crescendo, som en retrospektiv utställning över allt som jag har skapat. Man vet ju aldrig hur länge man får vara med, jag fyller trots allt 75 år snart, så det är lika bra att passa på och visa upp allt som jag har gjort, säger Iréne Reenberg.

Vad hon skapar går lite i vågor. Just nu är det mest väveri som gäller.
– Det blir mycket bildvävar men jag målar också, mestadels akvareller och lite akryl.

Iréne Reenberg visar upp ett par slipskjolar som hon har tillverkat av gamla slipsar. Foto: Pär Sönnert

Vad är det roligaste med att vara med i konstspaningen?
– Det är roligt med besökarna och att få bygga upp utställningen men det allra roligaste är att få sälja konstverk. Och det handlar inte om pengarna utan om uppskattningen. Det är en sak att berömma en konstnär och säga att det är fina konstverk, det är något helt annat att vara beredd att betala för ett konstverk. Det betyder mycket. Och visst har jag sålt en del konstverk under årens lopp men det blir inga större pengar om man slår ut det över alla år.

Dessutom har hon varit en flitig skribent och gett ut både kåseri- och diktsamlingar samt den något självbiografiska boken “Hjärtegull”.
– Jag skulle gärna vilja komma i gång med skrivandet igen. Jag kan inte sluta vara kreativ, det är något som har följt mig genom hela livet. Däremot försöker jag sluta att jobba på kvällarna så att vi kan se något på tv i stället, säger Iréne Reenberg.

Dessutom målar Iréne Reenberg en del. Motivet till tavlan till vänster finns i verkligheten. “Jag och min man byggde det här älgpasset på ett berg i närheten. När vi hade byggt klart det så kom det genast en nyfiken älg och ställde sig nedanför det”, berättar hon. Foto: Pär Sönnert

Hon har varit med i Konstspaning i Säterbygd sedan starten.
– Även om jag inte är någon stor konstnär så är det så roligt att få ställa ut. Nackdelen är ju att man inte har en aning om vad de andra deltagarna ställer ut. Jag är ju fullt upptagen här hemma, säger Iréne Reenberg.

Artikeln publicerades i Lokalt i (Hedemora/Säter) nr 15, 2022

[YouPlaySinglePlayer video="2337,1874,256834" yot yod ap]
Facebook

Populärt på webben

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!

ANNONS