Bokidén kom till av en slump, av något som en tidigare kollega nämnde i förbifarten.
– Jag snappade upp ämnet i fikarummet på mitt tidigare jobb. Kollegan sade “Varför är det ingen som skriver om ofrivillig barnlöshet?” och det snappade jag upp direkt. Hon kanske hade tänkt sig en faktabok men det blev en “vanlig” roman i stället. Jag ville lyfta detta ämne, säger Ida Berner.
Vad är det för typ av bok?
– En relationsroman som handlar om ett par som i många år har försökt få barn. De är på väg en gång men får missfall och sedan startar kampen, särskilt från kvinnans sida, att få det efterlängtade barnet. Hela hennes liv börjar kretsa kring detta.
I arbetet med boken kunde Ida Berner hämta inspiration från sitt eget liv.
– Jag har själv kämpat med detta. Först fick jag två barn, som jag inte trodde att jag kunde få, men ett tredje barn blev det aldrig. Jag gav mig in i alla möjliga trådar på Facebook och läste alla tips som folk gav, så jag känner till ämnet väl, säger hon.
Arbetet med boken, som släpptes i maj, flöt på bra men sedan hände något oväntat.
– Plötsligt tog boken en helt annan vändning än vad jag hade tänkt mig. Jag har aldrig förstått det där med att författare säger att deras karaktärer börjar leva sitt eget liv men så hände det med mig med.
Dessutom var Ida med om något som hon inte upplevt tidigare.
– Detta var första gången som en redaktör har bett mig att tona ner huvudkaraktären lite. Andra som läst manuset hade upplevt huvudpersonen som elak och egoistisk, vilket jag själv inte riktigt håller med om. Det var en ny upplevelse, säger Ida Berner.
I november fick Ida ta emot Säters kommuns kulturpris.
– Vi firade med att åka till Sätergrillen (skratt). Prispengarna har jag lagt på en skrivresa och så har jag sparat lite för att gå några bra skrivkurser i sommar, det är bra att göra det för att hålla i gång.
Och i våras fick hon ett hedersuppdrag.
– Jag fick frågan om att vara högtidstalare på Rådhustorget vid valborg. Så nu har jag väl slagit mig in i den lokala kultureliten (skratt). Det känns jättekul och jag känner även att jag fått fler förfrågningar om att prata om ämnet i mina böcker.
Nu har du väl nästan bara deckargenren kvar att ge dig in i?
– Ja, det är väl så. I höst ger jag ut nästa bok, där jag skriver om mitt första mord, men det är ingen riktig deckare. Däremot har jag helt plötsligt blivit väldigt sugen på att skriva en deckare, så vi får se om det blir av framöver. Först har jag dock en ungdomsbok på gång, säger den produktiva författaren Ida Berner.
Ida Berner
Ålder: 51 år
Bor: I Embjörs strax utanför Säter. Uppvuxen i Uppsala.
Yrke: Socionom, sedan 1998. Jobbar på socialtjänsten i Hedemora.
Familj: Gift med Robert. Döttrarna Tilda, 16, och Stina, 13.
Intressen: Djuren, vi har fyra hundar och fyra katter. Annars hinner jag inte med så mycket mer. Jag ser mest sport när det är mästerskap. Och så tittar jag gärna på vintersport.
Bibliografi: Mitt år med MS: är jag botad nu? (2017), Min mamma rullstolshjälten (2018), Sagan om den vilsna ballongen (2019), Jag ger det ett år (2020), Tills mina fingrar blev blå (2021, tillsammans med dottern Tilda), Om jag ändå ska dö vill jag fanimej ligga först (2022), Våfflor och kaffe med twist (2023), Priset för ett barn (2024).
Aktuell: Gav i maj ut sin åttonde roman på åtta år; Priset för ett barn, som gavs ut på Lava Förlag.
