Seismologen om gruvskalven: "Man blir fundersam"

Av Christian Larsen

GARPENBERG Under helgen för gruvskalven registrerades cirka 200 stycken seismiska händelser i Garpenberg. Seismologen Björn Lund vid Uppsala universitet ser aktiviteten som mycket intressant – och oroande.

Björn Lund är föreståndare för det svenska nationella seismiska nätet som mäter seismisk aktivitet i Sverige. Även i Garpenberg.

– Nu är det lugnt, säger Lund på tisdagseftermiddagen. Det har inte varit någon aktivitet sedan klockan 12.30 på måndagen, vad jag vet. Så det verkar lugnt just nu.

Mätningarna når ända till 0,0 med de seismiska metoder man använder sig av.

– Frågan är nu vad som händer i Garpenberg. Vad vi kan se av de större skalven så är de oerhört lika. Och ser man på rörelsen så är det nog ett spricksystem som gjort sig påmint. Skalven kommer ju från samma plats. Själva djupet har vi dock dålig koll på men där har ju Boliden sitt eget system. Sen får man ju gå ner och se om det syns några skador, om det syns i orterna eller om det har hänt inne i berget.

LÄS MER: Gruvras och skalv i Garpenberg – fyra personer skadade

LÄS OCKSÅ: Matz räds inte gruvskalven: ”En charm”

Seismolog Björn Lund, vid Uppsala universitet, har följt skalven i Garpenberg. Foto: Mikael Wallerstedt

På flera håll i Sveriges syns liknande registreringar.

– Man ser ofta skalv i gruvorna i Malmberget och Kiruna. Där är det kontinuerlig aktivitet. Tunnelbanesystemet i Stockholm ligger för grunt. Det blir mer påtagligt när det sker långt ner. I Kirunagruvan har man över 200 mätare av samma typ som används i Garpenberg, säger Lund.

E-TIDNINGEN: Läs våra tidningar digitalt

Aktiviteterna i Garpenberg har förvånat Lund.

– I alla fall när man inte sett liknande sedan tidigare. Man bli fundersam och orolig. Men vi gör nu inte mycket mer med mätningsresultaten mer än att titta och analysera. Vi har varit i kontakt med Boliden och erbjudit vår hjälp.

LOKALT I BUTIK: Klicka in och kolla erbjudandena

Vad beror gruvskalven i Garpenberg på?

– Jag skulle tro att det handlar om en kombination mellan geologin och brytningen. Öppnar man en tunnel så koncentreras spänningen på olika ställen. Och sen kan spänningen bli för stor. Och sen är ju frågan om det har hänt de senaste veckorna eller om det byggts upp över tid, säger Björn Lund.

LÄS MER: Gruvras och skalv i Garpenberg – fyra personer skadade

LÄS OCKSÅ: Matz räds inte gruvskalven: ”En charm”

• Fakta: Gruvskalv

  Gruvskalv är skakningar i marken som orsakas av gruvdrift, särskilt vid brytning på stora djup.

  Ett gruvskalv uppstår när spänningar i berggrunden förändras och plötsligt frigörs i samband med brytning.

  De sker vanligast i djupa gruvor, till exempel i LKABs verksamhet i Kiruna och Malmberget och Bolidens gruva i Garpenberg.

  Skalven kan upplevas som korta skakningar eller smällar, ibland tillräckligt kraftiga för att kännas ovan jord.

  Skalven är oftast små och ofarliga, men större skalv kan orsaka skador på byggnader och innebära risker i gruvan.

  När malm bryts förändras trycket i berget, vilket kan leda till sprickbildning och rörelser.

  Skalven kan delvis förutses. Gruvbolag övervakar bergspänningar med avancerad mätteknik, men exakt när ett skalv sker är svårt att förutse.