ÄLVNÄS Den gamla ladan på gården stod i förfall och en gammal dröm väcktes upp. Snart var renoveringsarbetet igång och ibland infann sig känslan av hopplöshet. Nu har en vår och en sommar passerat för caféägarna Ulrika och Lina, som inte förutsåg besökstrycket alls. "Vi fick lov att ordna med utemöbler och parkeringen var full", säger Ulrika Johansson.

Förr var ladugården i Älvnäs full med kor. Sedan slutet av 1980-talet har den bara stått och Ulrika beskriver den som ruskig.
– Du sitter precis vid rännan, säger Ulrika Johansson när hon målar upp bilden hur det tidigare såg ute i det som i dag är cafélokaler. Man gick inte in här, det var väldigt nedgånget. Taket hade rasat in och stockarna var kolsvarta, så de fick vi slipa ner. Så taket är nytt, stockarna är gamla och det gamla taket sitter på väggarna, kortfattar Ulrika Johansson en lång renoveringshistoria.
"Jag har väl egentligen inte byggt så mycket under tiden, men jag har haft åsikter"
Putsen har bilats av för den robusta känslan och grävarbetet nådde en meters djup.
– Det tog ett tag, vi körde in och ut med en liten grävare. Det tog ett och ett halvt år och det värsta var att slipa alla stockar. Jag tänkte ett tag att jag skulle ge upp, vi höll på i 14 dagar. Jag såg inget slut och det kändes som att jag var här dygnet runt. Men jag är för envis för att låta bli.
Murbruket i den gamla ladugårdsbyggnaden var porös och kunde enkelt skrapas loss.
– Sen tog vi en sprits, en sån som används vid bakning, och fogade om. Jag tror att vi använt den metoden i alla fogar här.
LÄS OCKSÅ: Fler nyheter från Hedemora finns här!
Parallellt med arbetet som personlig assistent pågick renoveringsarbetet där hela familjen var inblandade. Dottern Lina Johansson var då föräldraledig.
– Jag har väl egentligen inte byggt så mycket under tiden, men jag har haft åsikter, säger hon och skrattar.
Cafénamnet var ett huvudbry, de försökte först hitta någon anknytning med Dalälven, man testade med gårdsnamnet men till sist landade man med Bull och Tugg. Namnet kom från ingenstans. "Det bara ploppade upp", säger Ulrika Johansson och beskriver caféet som en gammal dröm.
– Jag ville starta café i ungdomen men blev undersköterska. Men sen utbildade sig Lina till konditor i Leksand, berättar Ulrika.
LÄS MER: De drev caféet i Sveaparken under sommaren
Tack vare Linas utbildning tog man tag i saken och byggde och startade café.
– Intresset kommer från mamma, vi har alltid bakat. Och nu bakar vi båda två, säger Lina.
Efter blod, svett och tårar öppnade caféet under långfredagen och var beredda på noll kunder. Det efter att man skannat internet på möblemang och andra interiörer.
– Det var marketplace och bekanta. Kyldisken och ugnen hämtade vi ner över Sverige någonstans. När vi kom dit höll vi inte på att få in ugnen i bilen, minns Lina.
LÄS OCKSÅ: Hon sålde anrika caféet: "Blandade känslor"
Men kunderna kom och har så gjort de senaste fyra månaderna.
– Det kommer inte någon, tänkte vi. Men sen kom det två tanter och vi blev glada för det. Men sen var det överfullt. Parkeringen blev full och det blev tomt i disken. Det var kaos. Vi fick utöka med utemöbler, säger Ulrika.
Det är Lisa och Ulrika som är ansiktena bakom disken. Eftersom man har öppet tre dagar i veckan lutar sig Ulrika tillbaka på arbetet som personlig assistent.
– Sen är jag föräldraledig och i oktober får vi ett barn till så då blir jag bara föräldraledig. Då blir pappa här, säger Lina.
Allt görs från grunden i köket och man siktar på så närproducerat som möjligt.
– Jag tycker att man ska göra allt själv, säger Lina.
E-TIDNINGEN: Läs alla våra tidningar digitalt!
Vad är nästa projekt?
– Vi har en loge på övervåningen, säger Ulrika. Vi får se vad det blir, den kanske kan användas till något uppträdande?