Logotyp Lokalt i Dalarna - Dalarnas största gratistidning
Nyligen nådde arbetet i Garpenbergsgruvan 1 500 meters djup. “Det var lite konkurrens om vem som skulle få skjuta den salvan, men det var vårt arbetslag som fick göra det”, berättar arbetsledaren Karin Persson från Säter.
Foto: Sara Flodin

Gruvan i Garpenberg har passerat 1500 meters djup

GARPENBERG Den 10 december förra året nådde Bolidens gruva i Garpenberg 1500 meters djup. Händelsen firades med tårta till alla anställda och är en milstolpe i gruvans historia. – Vi vill ner för vi vill åt malmen som finns på djupet. Att vi fördjupar och får nya malmområden är gruvans framtid, förklarar Caroline Kuiper som är gruvchef. Följ med ner till gruvans djup:

Bolidens gruva ligger på Sveriges äldsta gruvområde som fortfarande är i drift, men det är även en av världens mest moderna. Här bryts malm som innehåller zink, bly, silver, koppar samt guld och bolaget är en stor arbetsgivare i bygden.
För att komma ner till gruvans djupaste punkt räcker inte hissen till. Den sträcker sig ”bara” 1 054 meter under jord. Därefter är det bil som gäller. Den som ska ner på djupet får åka på slingriga serpentiner.
Resan ner tar närmare 15 minuter och är cirka tolv kilometer. Bilens lampor lyser upp bergväggarna i mörkret medan vi snurrar medsols på den lutande grusvägen i Lappberget som är en av fyra ramper i gruvan.
– Det är några ”mantimmar” som ligger nerplöjda här, kommenterar Karin Persson från Säter som är arbetsledare och även hon på väg ner till ”fullt djup”.
Karin tycker att det är skönt att vara under jorden.
– Vi är aldrig ovan jord på våra skift. Vi är alltid här nere. Nu när vi slutar hinner vi få en glimt av solen, men på vintern ser vi inte solen på en vecka, så det är lite annorlunda.

Karin Persson och Johan Svärd har jobbat under jord i 15 år, Caroline Kupier i 25 år. Gänget säger att de trivs i gruvan. Foto: Sara Flodin

Temperaturen på djupet håller runt 25 grader.
– Det är ganska skönt att krypa ner här på vintern när det är snöstorm ute, inflikar Karin.
Nere på 1 492 meters djup kör Mikael Snibb, från Säter, en av fem skrotare och har jobbat som bergarbetare i gruvan sedan 1990.
– Min uppgift är att knacka ner lösa stenar för att det ska vara säkert att vara här. Sen kommer andra hit och sprutar betong för att det ska bli ännu säkrare.

Mikael Snibb från Säter kör skrotare nere på 1492 meters djup och har arbetat som bergarbetare sedan 1990. När han slår av maskinen är det becksvart omkring honom och han får lysa sig fram med hjälp av pannlampan. Foto: Sara Flodin

Säkerheten är viktig på arbetsplatsen och det är inte ofta något tillbud händer, men Mikael har dock varit med om en olyckshändelse.
– 1996 fick jag ett ras över mig. Jag höll på att ladda en salva och fick en stor sten på mig så jag bröt handen. Jag var hemma i tre månader och tänkte sluta, men det blev inte så.
Mikael tycker att det är stor skillnad nu än när han började och nämner att arbetet var mycket tyngre förr.
– Jag har, i princip, gjort alla arbetsuppgifter i gruvan. Borrat, laddat och kört lastmaskin, men tycker att det här är det roligaste jobbet.
Både Mikaels pappa och farbror har arbetat i gruvan.
– Vi jobbade här samtidigt, men nu har de pension.

Här tar det slut. Änden på orten ligger nu något djupare än 1 500 meter under jord. Gruvchef Caroline Kuiper påtalar att fördjupningen tryggar gruvans framtid. ” Det känns roligt att gruvan kan leva vidare”, säger hon. Foto: Sara Flodin

Under en arbetsdag tillbringar Mikael sju, åtta timmar i skrotaren på två till fyra olika platser. Han sitter ensam på platsen och när han slår av traktorn är det mörkt omkring honom, men han säger att han absolut inte är mörkrädd.
– Men man har alltid kontakt med arbetsledare och driftcentralen och jag rapporterar när jag startar och avslutar arbetet.
Som sällskap brukar han lyssna på nerladdad podd.
– Ibland har jag tur att få in wifi och kan lyssna på livesänd radio.

Kontoren på 1 054 meters djup ligger innanför omklädningsrummet. Eftersom den del kontoren är på även är en räddningskammare, dit gaser inte kommer in, behöver de som arbetar där varken ha skyddskläder eller den syregenererande mask som väger 3,5 kilo. Foto: Sara Flodin

Andreas Bokvist är en av åtta arbetsledare för losshållningssektionen som ansvarar för transport och logistik. Han har, liksom Karin, arbetat i gruvan sedan 2007. De två sitter i arbetsledarkontoret för produktionens förstalinjechefer som sköter den dagliga styrningen och det administrativa arbetet. De går på möten och ansvarar för kontakten med andra avdelningar. Både Karin och
Andreas har avancerat i företaget.
– Jag har även jobbat på städ och gjort lite allt möjligt inom företaget och tycker att jag har fått en bra överblick, säger Andreas
– Vi har en ”rörlighet” här på företaget och det finns alla chanser till nya arbetsuppgifter.
Även Karin har arbetat på olika avdelningar inom företaget och tycker att detta är en anledning till att hon, nu som arbetsledare, har en bra koll på vad alla gör.
– Eftersom folk varit intresserade av att testa olika arbetsuppgifter kan vi täcka upp för varandra om någon är borta, förklarar Andreas en annan fördel med rörligheten.

Andreas Bokvist är arbetsledare på losshållningssektionen. Foto: Sara Flodin

Boliden har totalt 450 anställda i Garpenberg, varav ca 300 under jord. Till sommaren söker företaget 124 feriearbetare, med målet att 50 procent ska vara kvinnor. De söker framför allt personer som kan arbeta som bergarbetare och fått in runt 1 300 ansökningar till företagets tjänster.
– Det kan ju vara så att vissa söker flera tjänster som vi erbjuder, förtydligar Andreas.
Som bergarbetare får den anställda hjälpa till att ladda sprängmedel samt förstärka berget. Den som får jobbet behöver inte vara alltför kunnig då ordinarie personal finns på plats för att vägleda.
– Vi plockar in personer som får gå med som lärlingar tillsammans med ordinarie personal. Vi skickar inte hem hela styrkan på semester, utan har personal på plats som stöttar.
Kravet för att få en anställning i gruvan är B-körkort och gymnasieutbildning.
– Det är det som vi har som krav, men det är mycket meriterande om du har lastbilskörkort och erfarenhet av liknande arbete, kommenterar Karin.
– Man behöver inte ha någon utbildning utan vi söker ”rätt personer”, men det finns också mer nischade jobb även här, berättar Andreas.
– Att börja jobba här på ett sommarjobb är ett bra sätt att komma hit och ”visa upp sig”. Det är en fin ingångsport om man är intresserad av den här typen av arbete. Om vi söker någon till en fast tjänst tittar vi lite mer på tidigare erfarenheter, klargör Andreas.

Samuel Rudholm från Hedemora och Emma Bjur, som bor i Avesta, är produktionstekniker och jobbar 1 054 meter under jord. Foto: Sara Flodin

Johan Svärd bor på Notudden i Garpenberg. Han har arbetat 15 år i gruvan och även hans far har varit gruvarbetare. Denna dag och sitter han i automationsrummet på 1 054 meters djup och kör fjärrlastare.
– Jag hämtar sten från öppna skivpallsrum där vi skjuter mellan två nivåer. Jag tar det materialet och lägger det på lager, sen kommer en entreprenör och kör till kross.
Johan är 36 år och var i 20-årsåldern när han började arbeta på Boliden.
– När jag började stod vi ute på fält, på plats, med en låda på magen och körde.
Det händer att han gör det även nu för tiden. Johan tycker att han har ett bra jobb.
– Jag trivs och tycker det är kul.
Nu borrar de sig vidare och har översikt över malmen ner till 1 600 meters djup. Gruvans långtidsplan sträcker sig fram till år 2059.
– Det vi vet om framtiden bygger på borrhål som vi har gjort. När gruvan blir djupare kan vi komma ännu djupare med borrhål för att undersöka neråt. Därför vill vi ner för att göra ytterligare undersökningar på djupet, säger Caroline.
– Samhället utvecklas och vi behöver nya mobiltelefoner, elbilar, batteridrift och elektrifiera saker. Till allt sådant behöver vi metaller. Vi behöver bygga ut elkraften och till detta behövs koppar, vilket är en metall som vi producerar här. Våra metaller behövs för vindkraftverk, elbilar, solpaneler och alla sådana saker, informerar Caroline.
Nu planeras en utbyggnad av kontoren på 1 054 meters djup.
– Vi ska öka automationen. Eftersom vi har fler och fler moment som automatiseras behöver vi mer plats, förklarar Caroline.
– Vi är för trångbodda, konstaterar Karin.

Bergarbetaren Carl-Johan Johansson styr lastmaskinen från automationsrummet. Foto: Sara Flodin

När klockan närmar sig 16:00 är det dags för alla att ta sig ovan jord.
– Vi skjuter klockan 16:00, när alla har lämnat gruvan. Utanför driftcentralen skjuter vi av salvorna, så att ingen behöver vara under jord när det blir gaser, upplyser Karin.

Minna Eulju, från Hedemora, jobbar som långhålsladdare. Tomas Danielsson bor i Säter och jobbar med laddning samt skyddsnät. När klockan har passerat 15:00 tar de hissen upp från underjorden. Foto: Sara Flodin

De senaste dagarna har Boliden aviserat att de funnit en ny mineralisering som kallas ”Stationen” och beräknats till 5,5 Mton antagen mineraltillgång.
Trots att framförhållningen för gruvans tillgång på malm är lång upplyser Caroline att allt handlar om ekonomi.
– Malm är ett ekonomiskt begrepp. När vi hittar mer mineral måste vi titta på våra kostnader och priset på metaller för att avgöra vad som är brytvärd malm. Det avgör hur djupt ner produktion av malm är möjlig. Det är hela tiden en ekonomisk fråga.

Säkerhet i gruvan:
I Garpenberg finns 46 räddningskammare, med luft som räcker till 239 personer i 8 timmar.
Under jord finns även en ambulans, trailers med livräddningsutrustning samt två brandsläckningsfordon med en tota kapacitet på 200 liter släckningsskum.
Källa: Boliden

 

[YouPlaySinglePlayer video="2337,4374,533823" ap yot yod ]
Facebook

Populärt på webben

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!