Rännstensungar är skriven av Åke Hodell och blev film, i regi av Ragnar Frisk, år 1944. År 1974 blev den film igen, då i regi av Torgny Anderberg och med Cornelis Vreeswiljk i en av rollerna.
Handlingen i pjäsen utspelar sig på en bakgård där ett gäng rännstensungar håller till. Här finns också den föräldralösa flickan Ninni och farbrorn Fahlén, som av medkänsla tar hand om Ninni.
– Tjejen är mellan tio och elva år. Hon kämpar mot busingarna på gården som springer runt och härjar. Fahlén är konstnären som det inte är nån ordning på alls, men som skärper till sig för att hjälpa den stackars tjejen.
I ett av husen mot gården bor portvakten Malina Karlsson. Hon hör till den griniga sorten och ägnar mycket tid åt att jaga bort ungarna.
– Elaka Malina hatar alla barn. Hon är sur, gnällig och vill att allt ska vara på hennes vis. Det närmsta en god egenskap hon kommer till, är att hon är inställsam. Och noggrann.
I pjäsen är Malina ombud åt direktör Högstrand som är hyresvärd. Hon hjälper honom med att håva in hyror. Vid sin sida har hon bundsförvanten, kärringen Jönsson.
– Hon är en tvätterska som hänger med Malina för att hålla koll på gården och se till att där är ordning och reda.
Historien har en tydlig dramaturgi och innehåller klassiska karaktärer i form av onda och goda. Den skrevs under 1940-talet och speglar det gamla Sverige, men när den blev film under 1970-talet blev innehållet mer politiskt säger Linda Byman, som tillsammans med skådespelaren Anders Nohrstedt, träffat tidningen för en intervju.
– Det politiska är mycket subtilt, man säger det inte rätt ut. Vi är inte en politisk teater men vi är en arbetarteater som är samhällskritisk.
– Historien kan göras om till en nutidssaga med rika och fattiga. I pjäsen är det krigsbarn från Finland, men det här skulle kunna vara i dag också. Vi har samma problem och diskussioner nu. Vi ville belysa ämnet.
Karaktärerna i Rännstensungar spelas av fem vuxna och sju barn i åldrarna 12 till 16 år. Många av barnen har varit aktiva i Teaterslagets kursverksamhet i många år och tillhör nästan ensemblen.
– Flera av dem som var med och gjorde Rasmus på luffen är med. Vi kände att vi ville göra nåt mer med de här barnen, säger Linda Byman.
– Det är så roligt att spela med barn för de är så bra. De är bra på att ta regi och på att komma med egna förslag. De bjuder på sig själva, säger skådespelaren Anders Nohrstedt.
