Vill att terapi omfattas av friskvårdsbidraget

Av Sonny

FALUN/DALARNA. Friskvårdsbidraget nyttjas av många yrkesverksamma.
Att det däremot inte omfattar terapi och dylika insatser för psykisk hälsa är en negativ begränsning.
Det menar Natali Suo, medgrundare till branschnära företaget Meela, och som driver en namninsamling i frågan.
– Det finns en föråldrad kategorisering kring det här, säger hon.

Friskvårdsbidraget är en yrkesrelaterad, skattefri personalvårdsförmån. De kriterier som enligt Skatteverket ska uppfyllas för att använda bidraget är kopplade till fysisk aktivitet eller fysisk behandling.

Fokus för att främja mental hälsa lyser med sin frånvaro i dagslägets repertoar av godkända friskvårdsinsatser.

Detta är inte förenligt med verkligheten i det samtida Sverige, framhåller Natali Suo.

– Det är fantastiskt att vi har något som friskvårdsbidraget, det vill jag betona. Men tyvärr kan du i dag inte använda det i förebyggande syften som exempelvis terapi.

Hon fortsätter:

– Det är Skatteverket som sätter ramverket för friskvårdsbidraget och där framgår att psykoterapins möjligheter ej ingår. Vi har en föråldrad kategorisering kring det här. Psykoterapi, att helt enkelt gå och prata med någon, betraktas fortfarande falla under begreppet "vård".

– Men när vården får det tuffare landar mer ansvar på individen. Med långa köer till den offentliga vården har vi märkt att allt fler söker sig till privata aktörer.

Natali menar att det därför vore en välriktad framstöt att låta friskvårdsbidraget omfatta även terapi.

– Det skulle uppmuntra fler att ta hand om sig också i detta sammanhang, tror jag. Sjukskrivningstalen för utmattning är skyhöga i dagsläget, och det är ju en oroande utveckling vi sett i cirka 15 år nu, säger en bekymrad Natali som är medgrundare till Göteborgsföretaget Meela.

Bolaget har sin hemvist i Mental Health Tech-branschen, och fokus vilar på att matcha individer mot lämplig psykolog eller psykoterapeut för att nå bästa resultat.

Natali brinner för ämnet och önskar ge det en skjuts framåt för att nå förändring.

För att gjuta mer kraft i det hela och avancera i kollektivt engagemang skapade hon och kollegorna tidigare i år en namninsamling via folkrörelsen Skiftet. Namninsamlingen adresseras till finansminister Elisabeth Svantesson (M) och socialminister Jakob Forssmed (KD).

Rubriken lyder "Inkludera terapi i friskvårdsbidraget" och i skrivande stund har 3 189 personer hörsammat uppmaningen och skrivit under budskapet.

– Vi skapade insamlingen för att kolla läget, "finns det några som håller med oss om det här?", förklarar Natali Suo.

Hon understryker att målgruppen utgörs av individer i hela landet, att en förändring av friskvårdsbidraget kan gynna på bred front.

Därför ser man mer än gärna att intresserade aktörer kastar samverkanslasso mot Natali och kompani.

– Ja, vi vill kroka arm med andra organisationer för att öka chansen till positiv förändring. Vi hoppas kunna bidra till fler nationella kampanjer som kan göra det här till en högre prioriterad fråga för politiken, anför hon.

– Jag menar, vi kan i dag använda friskvårdsbidraget till att gå på getyoga, och det är väl inget fel med det. Men varför ska vi då inte kunna gå och avlasta oss mentalt som en del av den betalda friskvården? Av statistiken att döma är det något som kan ha potential att hjälpa väldigt många.

Hon skärper tonen något och liknar den negativa sjukskrivningstrenden som en social kris.

Natali inflikar att hon själv upplevt sin beskärda del av ohälsa i sammanhanget, att hon bär vetskap om hur systemet funkar.

– Ja, och på så vis är det också viktigt att betrakta helheten. Vad kan vi göra med det ramverk och system som finns? Vi vill utveckla, skapa dialog och diskussion.

Har ni varit i kontakt med någon av regionerna för att få deras syn på den här frågan?

– Inte än, men det är något som kan bli aktuellt framöver. När vi känner att vi har lämplig tyngd och rätt känsla så ska vi ta nästa steg för en förändring av friskvårdsbidraget, säger Natali Suo.

Friskvårdsbidrag

Reglerna i korthet via Skatteverkets webbplats.

• Arbetsgivaren bestämmer om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Hur friskvårdsbidraget får användas bestämmer arbetsgivaren utifrån den praxis och lagstiftning som finns. Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till enklare aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet. Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Friskvårdsbidraget ska vara av mindre värde. Du kan få maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

(Källa: Skatteverket)