Strax före klockan åtta förbereder Tarja Dahlin, klassens lärare, det sista innan eleverna ska göra entré. Tarja berättar att fokus kommer ligga på värdegrundsarbete och gruppsammanhållning denna dag.
– Jag gör det utefter deras nivå. Vi ska prata om hur vi förhåller oss till varandra. De fick odla en ringblomma i slutet av förskoleklassen och vi ska se hur det gick med deras blomma. Vi ska prata om hur man vårdar en planta, liksom vi ska vårda varandra.
Tarja känner eleverna väl, då hon varit klassens förskollärare, förklarar hon innan hon tittar på klockan och hastar ut till barnen som väntar med sina föräldrar på skolgården.
Pappan Christofer Landerstedt har följt med sin son till skolan denna första dag. Han tycker att det är högtidligt att sonen börjar skolan och minns sin egen skolstart på Källskolan 1991 av en anledning:
– I och med att mina föräldrar var med och filmade oss, men nu är det annorlunda, man får inte filma och fota på samma sätt. Det är lite tråkigt.
Efter ett upprop får barnen gå in i klassrummet och leta rätt på sin stol med sitt namn på. Tarja Dahlin har en känsla av att lärarna i Norberg är mer förberedda på att ta emot eleverna nu.
– Nu har vi en handlingsplan på övergångarna så vi vet hur det ska gå till.
Tarja startar upp med att sjunga en namnlåt med barnen ”En calypso om ditt och datt” varpå en av eleverna påtalar att det finns ”calypsotuggummi” efter sångens slut och ett annat barn associerar om en kommande ledighet. Höstterminen är därmed i gång på riktigt i Källskolan i Norberg.
Eleverna i klassen är födda 2016 och fyller sju år detta år. Nu ska de lära sig läsa, räkna och skriva.
– Det här är nytt för dem, vi ska ju ha ämnen på ett annat sätt än i förskoleklassen.
Det pedagogiska arbetet struktureras utefter EPA, vilket är en kooperativ struktur som ska uppmuntra elever till delaktighet.
– Det här sättet att arbeta kan underlätta för elever som har svårt med koncentration. Först får eleven tänka själv, sedan i par och därefter i grupp. Tanken med det kooperativa är att man hjälps åt.
Efter 20 minuters stillasittande får barnen resa på sig för att göra några gymnastikövningar.
Astrid Höijer tycker att det var lite nervöst att börja skolan, men tycker att det var skönt att hon känner klasskompisarna och berättar om det hon vet om att gå i skolan:
– Man får göra matte och man får hemläxor och lite sånt, säger Astrid som inte ser fram emot läxorna, men däremot att leka utomhus på rasterna.
Astrid berättar att hon redan kan läsa och skriva, men efter en timme på stolen tycker hon att det börjar krypa lite i kroppen och hon berättar att hon inte är van att sitta stilla så länge.
Medan Astrid inte tycker att det känns särskilt speciellt att börja skolan tycker hennes bordsgranne Jesper, som sett fram emot skolstarten, att det är det. Jesper har äldre syskon som berättat för honom att det är kul att gå i skolan och svaret på vad han sett fram emot mest kommer genast:
– Att leka med kompisar, säger Jesper och lägger till att matte är det ämne han brinner för.
Efter någon timme i klassrummet berättar Nike, som sitter längst fram i klassrummet, att hon haft stora förväntningar på dagen.
– Och den är lika bra som förväntat, förklarar Nike som redan kan läsa eftersom hennes mamma och mormor läst mycket för henne.
Nike tycker att det enda negativa denna dag
är att hon inte fick tillåtelse till att köra i gång
och läsa i de nya böckerna.
Efter en timme i klassrummet avslutar Tarja målandet för att gå ut på skolgården och göra en lek med barnen. Därefter får barnen lyssna på ett tal av rektorn och gå en rundtur på skolgården innan första skoldagen, som varade två timmar, avslutades med att barnen fick glass.
– Det är ju en fest att börja skolan, påtalar Tarja.
FAKTA OM EPA, Strukturerad samtalsmodell:
En samtalsmodell som blivit allt vanligare i skolan är den så kallade EPA-modellen. En styrka med denna modell är att fler elever är aktiva, genom att de ges större utrymme att både tänka och samtala. Benämningen är en förkortning av samtalsmodellens tre faser, där E står för ensam, P för par och A för alla.
Var och en först får tänka och formulera sina tankar enskilt.
Sedan samtalar man i par.
I den tredje fasen förs dialog i helklass för att tillsammans kunna analysera frågeställningen utifrån parens olika samtal.
Källa: Skolverket
