Logotyp Lokalt i Dalarna - Dalarnas största gratistidning
Carina Nolåkers är nöjd med sin tolkning av Borganäskronan som i hennes version både kan stå och hängas upp.
Foto: Karin Diffner

En bit av Borlänges historia – i nytt ljus

BORLÄNGE. Smeden Carina Nolåkers har tillverkat en ljusstake som den kan ha sett ut vid Borganäs under 1400-talet. – Ett roligt uppdrag. Jag har gjort efterforskningar och sedan använt min fantasi, säger hon.

Borganäs udde ligger precis vid brofästet till Domnarvsbron på Hushagssidan och har spelat en viktig roll i Borlänges historia. Här fanns på medeltiden tre kullar omgärdade av vallgravar och ett fogdefäste som fungerade som tullstation.
– Drottning Margareta Byxlös härskade i hela Norden då och drev in skatt från många liknande fästen, berättar Borlängeprofilen och lokalhistorikern Gösta Jansson.
– Danska knektar red från Borganäs och på det som i dag är Borganäsvägen och ut till gårdarna för att i natura kräva bönderna på säd och kött, fortsätter han.
Men bönderna blev allt mer utarmade och tröttnade på ständiga skatter och hårda fogdar. Detta ledde till att de under Engelbrekt Engelbrektssons ledning stormade och brände ner fästet 1434.
– De brände ner många sådana här fästen i Sverige och jagade ner danskarna till Skåne, säger Gösta Jansson.

Carina Nolåkers är nöjd med sin tolkning av Borganäskronan som i hennes version både kan stå och hängas upp. Foto: Karin Diffner

När järnvägen skulle byggas över en av kullarna på 1920-talet ledde bruksläkaren och hembygdsvännen Karl-Edvard Hällsjö en utgrävning av platsen. Då hittades föremål som kan ha härstammat från tullstationen innan den brändes ner. Det var bland annat hästskor, pilspetsar, en brynja och fragment från en ljuskrona eller ljusstake. Några exakta tidsdateringar finns dock inte.
– Men Dalarnas museum har dokumenterat att doktor Hällsjö har hittat ljusstaken och skänkt den till Gammelgården, berättar smeden Carina Nolåkers.
I samband med att Gammelgården skulle fylla 100 år fick Borlängesmeden en förfrågan om att göra sin tolkning av det som hembygdföreningen kallar Borganäskronan.
– Jag gillar sådana uppdrag, säger Carina som tackade ja.
Men själv tror hon inte att det handlar om en ljuskrona utan om en ljusstake, bland annat eftersom den inte har någon upphängningsanordning och för att det ser ut som en femte ljushållare i mitten.
– Jag har också undersökt medeltida ljusstakar och sett att de oftast är stående, säger hon.
Hur har du tagit reda på det?
– Jag har tittat på gamla ljusstakar från museers arkiv och en del gamla oljemålningar från kyrkor.

Så här ser 1960-talets tolkning av Borganäskronan ut. Foto: Privat

Carina tror att den ursprungliga ljusstaken har haft ett underrede i trä med överdel i smidesjärn och att den har lyst upp hos rikt folk.
– De hade stora ljusstakar för att sprida ljuset över hela bordet.
Men för att gardera sig så har Carina i sin tolkning av Borganäskronan gjort den till en ljusstake som även kan hängas och på så sätt bli en ljuskrona. Carinas första ljuskrona blev klar till hembygdsgårdens dag i år. Sedan har hon sålt nummer två till hembygdsföreningens ordförande.
– Så nästa får nummer tre. Jag numrerar allt eftersom jag tillverkar dem.
Hur lång tid tar det att göra Borganäskronan?
– Om jag skulle jobba konstant så kanske det tar tre arbetsdagar, men så fungerar det inte när man är egen företagare. Man får räkna med att det tar en månad om man vill beställa en.

Fotnot: Ingen av de tre kullarna vid Borganäs finns kvar i dag.

Borganäskronan
Bakgrunden är en ljuskrona eller ljusstake som hittades på 1920-talet vid utgrävningar av Borganäs och som man tror har anor från medeltiden.
Från 1960-talet och framåt gjordes en krona efter den gamla förlagan på landstingets träningsverkstad i Mjälga och som såldes på Gammelgården.
Inför Gammelgårdens 100-årsjubileum 2020 fick Borlängesmeden Carina Nolåkers i uppdrag att göra en ny variant av ljuskronan.
Eftersom pandemin satte stopp för jubileet presenterades Carinas tolkning vid hembygdsgårdarnas dag i år.

Jösse Eriksson var dansk fogde på Borganäs och hade gjort sig ökänd som en riktig bondeplågare. Enligt Karlskrönikan ska han ha “bönder i rök upphängt och deras kvinnor framför höskrindan spänt”. Illustration: Del av målning gjord av P Hedman 1891/Dalarnas museum

Borganäs fäste
Fogdeborgen Borganäs anlades troligen under drottning Margaretas tid på 1390-talet. Från borgen kontrollerades skatteindrivningen i Tuna socken, men härifrån skulle också inkomster från koppargruvan i Falun säkras.
Efter förstörelsen 1434 byggdes borgen aldrig upp igen. Före tillkomsten av järnverket kallades borgplatsen Margaretas kulle. Namnet Hushagen ska också ha med borgen att göra eftersom hus är det medeltida uttrycket för borg.
När järnväg och landsväg byggdes över udden på 1920-talet gjordes en första utgrävning och därefter har en gjorts 1989.

Källa: Tunabygdens hembygdsförening

Upproret 1434
Vid midsommartid 1434 stormade Tunabönderna under ledning av Engelbrekt det förhatliga fogdefästet Borganäs längst ut på Hushagenudden.
Detta var början på ett två år långt uppror som spred sig över hela Svealand och Götaland.
Upproret ledde till att Engelbrekt valdes till rikshövitsman, kung Erik av Pommerns avsättande och inledde Kalmarunionens upplösning.

Källa: Tunabygdens hembygdsförening samt Wikipedia

Facebook

Populärt på webben

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!