I Dalarnas län bor numera 288 387 personer. Det är en ökning med 711 personer, motsvarande 0,2 procent, jämfört med år 2020.
– Det som gör att folkmängden i Dalarna ökar jämfört med året innan är framför allt inflyttningen. 9 164 personer flyttade dit under förra året, medan 8 276 flyttade därifrån, säger Tomas Johansson, befolkningsstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.
Befolkningen ökar med minst 0,2 procent i nio av 15 kommuner jämfört med året innan.
Den största ökningen står Leksands kommun för (1,3 procent), medan folkmängden i Avesta kommun minskade med 0,6 procent.
I hela Sverige är vi, enligt den senaste befolkningsstatistiken, 10 452 326 invånare. Det är en ökning med 0,7 procent jämfört med 2020.
Folkmängden ökar på flera håll. Jämfört med året innan har 205 kommuner vuxit och 85 krympt.
Den största befolkningsökningen i hela landet hittar vi i Knivsta kommun i Uppsala län. Här har folkmängden vuxit med 3,7 procent på bara ett år.
Under samma period har befolkningen i Bengtsfors kommun i Västra Götalands län krympt med 1,9 procent.
– Det finns två skäl till att befolkningen ökar i Sverige. Det föds fler än det dör, och fler invandrar än utvandrar. Den största delen av folkökningen förklaras av invandringsöverskottet, berättar Tomas Johansson.
En nyhet i SCB:s befolkningsstatistik är tabellen över vanligaste födelseland bland utrikesfödda i varje kommun och län. 13 procent av invånarna i Dalarna är födda i ett annat land.
– I Dalarnas län är Syrien vanligaste födelselandet i sju av länets kommuner och Finland i fem kommuner, säger Tomas Johansson.
Syrien är vanligaste födelseland i flest kommuner. Personer födda i Finland är vanligast i 69 kommuner.
På delad tredje plats ligger Norge och Polen, som är vanligast i 16 kommuner var.
Så utvecklades befolkningen i Dalarna mellan 2020 och 2021.
Folkmängd 2020: 287 676.
Födda: 2 790.
Döda: 3 053.
Inflyttade: 9 164.
Utflyttade: 8 276.
Folkmängd 2021: 288 387 (+711).
Fakta och metod
Befolkningsstatistiken baseras på folkbokförd befolkning. För att ingå i statistiken ska man någon gång under året har varit folkbokförd i Sverige.
Folkökningen definieras som skillnaden mellan folkmängden vid årets början och årets slut.
Händelser (födslar, dödsfall, in- och utvandringar) som skett före 2021, men som rapporterades under året, påverkar folkmängden men redovisas inte som händelser under 2021. De redovisas i en justeringspost.
I tabellen som visar folkmängdens utveckling stämmer inte folkökningen exakt överens med summan av antalet födda, döda, och flyttningar för alla kommuner. Detta beror på eftersläpning i rapporteringen. De gånger en förändring rapporteras långt efteråt dyker den upp i folkmängden, men redovisas under en justeringspost i stället.
Både inrikes och utrikes flyttningar ingår i flyttningssiffror. Detta innebär att vissa kommuner, till följd av invandringsöverskott, kan ha nettoinflyttning trots inrikes avflyttning.
