Minst en dom i veckan handlar om olika sexualbrott mot barn på nätet. Oftast händer övergreppen via barnens telefon, inne på badrummet eller i deras egna rum, enligt Maria.
– Det sker genom att barnen utför brottet på sig själva. De här barnen blir sina egna förövare. Det är därför som vi i Sverige har valt att se det som ett lika allvarligt brott som om det vore av en främmande person ”på riktigt”.
– Mitt mål är att barnen ska ha kunskap och veta vad som händer, om det händer, säger Maria som tycker detta ska sitta som en ”ryggradsreflex”.
Kriminolog Maria Dufva är ett energiknippe som tar med lyssnaren till en värld som, för många äldre, är helt okänd.
Med en stor portion humor, inlevelse och snabba vändningar berättar hon om detta allvarliga ämne på ett underhållande sätt. Om, till exempel, hur barn kan beskriva ”fula gubbar” i detalj.
– De är gamla, över 45 år, har långt grått hår, skägg och kulmage. Klär sig i brynja och trenchcoat, grå mjukisbyxor och loafers. De röker, dricker alkohol, är psykisk sjuka, sitter i en källare och är arbetslösa, skämtar hon för att sedan säga:
– Men så ser det inte riktigt ut längre. Polisen som utreder, de som väcker åtal och domstolsväsendet ser att det är allt fler unga förövare.
Enligt Maria är brottet, som ökat mest under pandemin, bedrägeriförsök mot vuxna.
– Om man kan lura en vuxen så kan man ju även lura ett barn, eller hur?
Polisen ser nu att de utsatta barnen blir yngre. De är mellan åtta och tio år. I åtta till nio års ålder är det oftast i chatten på ett spel. Tio års ålder är det oftast genom sociala medier, enligt Maria Dufva.
– Det är en enormt stor efterfrågan att komma i kontakt med barn i ett sexuellt syfte. Vi har aldrig sett en sådan efterfrågan. Aldrig.
ISÖB, internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn, på Polisen börjar dock se en vändning.
– Barn är inte utsatta lika länge innan de vågar berätta. Det finns en helt annan kunskap och med kunskap kan barn göra klokare val.
– Barn blir inte bara utsatta, de utsätter också, påpekar Maria.
Hon anser att många barn har för mycket skärmtid och att de betalar med sin hälsa.
– Barn kommer till skolan som att de varit till New York över helgen, skämtar Maria och får publiken att skratta, men påpekar sedan att det är vårdnadshavarens ansvar att se till att deras barn kommer i säng i lagom tid.
Maria tycker inte barn och unga ska hindras vara på nätet. De kan ju hitta en själsfrände som ”också gillar makramé och K-pop, men bor i Tasmanien”.
– Många av de barn som inte kommer till sin rätt fysiskt i skolan, som inte är de tuffaste och häftigaste och har alla attributen som man ”ska ha” kan ha ett fantastisk liv på nätet i stället. Så det är jätteviktigt att vi respekterar det.
Internet har förbättrat barns engelska och att spela strategiska spel kan ge högre IQ enligt studier på Karolinska.
Maria har konkreta tips till den som har barn som ska börja med sociala medier.
– Var med vid själva skapandet. Skapa ett konto och var inte där som ”gäst”. Om du skapar ett konto kan du sätta en massa bra regleringar.
Många säger att bekräftelsebehovet kan öka efter att ha börjat med sociala medier.
Och vad lägger vuxna upp som vill ha många ”likes”?
– Jo, bilder på sina barn! Vi vuxna tillgodoser vårt bekräftelsebehov genom att kränka barnens digitala integritet. Vi gör det hela tiden, säger Maria med en hård röst riktat till den berörda.
– Här kommer det komma en lagstiftning, just saying! Statens medieråd ger redan nu direktiv, men de kommer komma med lagstiftning för att skydda barnen, avslöjar Maria.
Maria tycker inte om att bli kallad för ”expert på ungas liv på nätet”.
– Alla ungar är expert på sitt eget liv och ingen har ett identiskt liv på nätet. Det här är också väldigt föränderligt. De kommer och går, säger Maria och nämner appar som Be real och Clubhouse.
– Vi häcklar ofta de ungas värld, men så här ser det ut för den som växer upp i dag. De har inte valt det.
Maria säger att många barn börjar använda sociala medier mycket tidigare än vad föräldrarna vet om. Hon råder vårdnadshavare att respektera sitt barn och intressera sig för de appar hen använder. Att fråga utan att döma eller förlöjliga.
– Det är också rätt coolt att blotta sin okunskap. Då börjar barn prata med oss. Det är genom våra frågor och samtal som vi gör ämnen ”pratbara”, vilket är sjukt viktigt, tycker Maria.
Maria uppmanar till att våga anmäla. Att få nakenbilder skickade till sig innebär brottet sexuellt ofredande.
– Många säger att ”vi vet inte vem det var”. Måste man veta vem det var som bröt sig in huset för att man ska polisanmäla? Nej, konstaterar Maria som sedan förklarar att du inte heller behöver veta vad brottsrubriceringen ska vara.
För att säkra bevis tycker Maria att det bästa är att snabbt filma och fotografera mobilen med en annan mobil. Bevissäkra med användarnamn och visningsnamn och polisanmäl!
– Om du skärmdumpar i en chat på snapchat får den andra personen ett meddelande om att du har skärmdumpat och det kan sätta barnet i fara.
Maria tycker att det är okej att gå in i sitt barnets mobil om du känner oro.
– Det kan kännas som att det är kränkande, men det är många som blir varse om att deras barn begått en massa brott som de inte haft en aning om. Det bästa är att titta på mobilen tillsammans med barnet, men det fungerar inte i alla familjer. Jag har exempel där föräldrar blivit varse barnets utsatthet för att de gick in i mobilen och tittade.
