Lars Hermansson tycker att priset på livsmedel är lågt i förhållande till vad det kostar att producera. Han är en av dem som sådde raps i höstas och blivit utan skörd i år.
– Det är lite som aktiemarknaden, det går upp och ner, men i genomsnitt brukar det dock vara lönsamt att odla oljeväxter, säger Lars som håller till i Örängarna.
Enligt SCB:s producentprisindex har prisutvecklingen på livsmedel på hemmamarknaden ökat 18 procent mellan april 2021 och samma månad i år. Priserna på gödningsmedel har mer än tredubblats jämfört med förra året.
– Problemet är de höga bränslekostnaderna. Det blir ett dyrare foder och då måste matpriserna höjas för att kompensera, förklarar Carl-Johan Johansson som är “månskensbonde” i Stora Skedvi.
Carl-Johan är inriktad på ekologisk köttproduktion. Dyrare foder till djuren gör att även slutprodukten blir dyrare. Denna dag kör han vall åt Torbjörn Andersson i Stocksbro.
– Nu slår vi för andra gången i år, informerar Carl-Johan och tillägger att det inte kommer bli några problem att få ihop foder till djuren i denna region.
– Även för min del ser det helt okej. Det är inget problem. Spannmålen ser jättefina ut. Det blir nog en god skörd, tror Carl-Johan.
Hur mycket bonden får ut i slutändan varierar beroende av vad som produceras. Om det är djur eller människa som kommer äta spannmålet som växer på åkrarna i Hedemora och Säter återstår att se.
– Det beror på vilken kvalité det får. Först till hösten vet vi om det går till animal- eller den humana produktionen. Vete måste upp i ett visst proteinvärde för att användas till bröd, förklarar Carl-Johan Johansson.
Gödslingen avgör vem som blir konsument i slutändan.
– Men det är inte alltid det lyckas. Även väder och vind spelar in. Blir det för torrt växer det inte och blir det för blött växer det inte heller. Vädret måste vara optimalt, påpekar Carl-Johan.
Han tycker att vädret i Dalarna varit okej, men oroas över att det varit för torrt i Sveriges södra delar. Han nämner 2018 som ett år då det var mycket värre och att han fortfarande ser konsekvenserna från det året.
– Då slaktade vissa många djur för att de inte hade foder till dem. Det tar 24 månader för en kalv att bli en ko. Så det är en lång process innan du har en större besättning, betonar Carl-Johan som själv lyckades få tag på foder till sina djur.
Carl-Johan tror att det kommer bli en matbrist till vintern.
– Det är jag nästan helt övertygad om, och att matpriserna kommer öka. Att vi har det bra här säger inget om hur världen ser ut.
– Vi konkurrerar inte på samma villkor som andra EU-länder, eftersom vi valt att ha en strängare djurskyddslag i Sverige. Då blir det fel när kommuner och landsting gör upphandlingar där utländska producenter vinner upphandlingarna, tycker Carl-Johan och får medhåll av nötköttsproducent Henrik Nilses i Vibberbo.
Carl-Johan uppmanar konsumenter att handla lokalproducerat och sluta bygga på odlingsbar mark.
– Sent ska syndaren vakna, frågan är när den riktiga uppskattningen kommer, undrar Carl-Johan som tycker att bönder sätts i inhumana situationer.
– Köp mer svensk mat så vi kan producera mer för det kommer behövas. Vi måste bli självförsörjande på livsmedel och få rätt verktyg till att odla maten.
Vårkorn är tillsammans med höstvete de vanligaste spannmålsgrödorna i Sverige. Du känner igen korn på att de har gula korn som skyddas av långa vassa strån.
Rybsen är släkt med rapsen och den används på samma sätt.
Liksom raps finns två varianter: höstrybs och vårrybs, som sås på hösten respektive våren. Rybs är något härdigare än raps. I Sverige är den inte så vanlig, men i Finland däremot är det den viktigaste oljegrödan.
Källa: “Från Sverige” & “Bonden i skolan”
Enkät: Försöker du handla närodlat, och påverkas du av att livsmedel har blivit dyrare?
