Vintrig marknadsdag på Markustorget någon gång på 1950-talet.
Foto: från Lars Östlunds samling

Tillbakablick på den första skyltsöndagen i Avesta

AVESTA. På tredje advent den 15 december 1901 arrangerades den allra första skyltsöndagen i Avesta. Initiativet hade tagits av Augustinus Svensson, som var inflyttad handlare i manufakturbranschen och engagerad inom det kommunala och ortens föreningsliv.

Efter denna premiär rapporterade Avesta Tidning: ”En nyhet för Avesta och som troligen förut icke låtit tala om sig annat än i de större städerna, är en skyltsöndag. Sådan förekom dock här i söndags och trots ganska bitande snöyra togos de flerstädes artistiska anordningarna i skärskådande av talrika människomassor.”
De olika handlarna hade utlyst en inofficiell tävling rörande den mest tilltalade julskyltningen. Segrare blev skyltsöndagens initiativtagare Augustinus Svensson, som hade ställt i ordning ett smakfullt vinterlandskap med tomte och stiliga modedockor.

Handlaren Augustinus Svensson var den som tog initiativet till den första skyltsöndagen i Avesta 1901.

Den anrika handelsfirman P.A. Meurlin & Söner låg efter nuvarande Bergslagsvägen och hade alltsedan starten 1839 skaffat sig god erfarenhet om vad avestaborna traktade efter till jul.
De försökte även introducera nyheter och annonserade om ”leksaker, julgransdekorationer, julgransljus, julgranskonfekt, marmelad, chokolad, äpplen päron, apelsiner, mandariner, fikon, krokrussin, krakmandlar, nötter, parfym, Eau de Cologne, finare tvålsorter, Amykos, vademecum,
Ganelit, Azymol, Eau Athenienne, cigarrer, cigaretter i snygga etuier samt ett sortiment verkligt vackra Jul & Nyårskort.”

Juldekorationerna längs staden gator förbereds 1955.

Ett julbesök hos Meurlins var en tradition för många Avestabor. Att få komma in och känna alla dofter, se de exotiska frukterna och känna atmosfären var något man verkligen såg fram emot.
Inför fjärde advent hade ett antal handlare antagit utmaningen att försöka överträffa sina konkurrenter när det gällde skyltningen helgen innan.
Bäst härvidlag lyckades föreståndaren för Avesta nya slakteri. Mot en bakgrund av enriskvistar hade han låtit dekorera fönstren med nyslaktade smågrisar, halvårskultingar och några respektingivande tjurhuvuden, som ännu hade ringarna kvarsittande i nosen.

”Vilken ska vi ta?” Julgransinköp på torget 1957.

Därtill låg det korvar i långa rader och andra charkuterier som gjorde att ingen tvivlade på att det skulle komma att råda någon brist på julmat.
På bokhandelsdisken hos Filip Sahlberg salufördes julen 1901 också en nyutkommen diktsamling med djup förankring i bygden. Det var diktsamlingen ”Fridolins lustgård” av Erik Axel Karlfeldt. Pris: 2:75 kr.

En elektrisk tågbana i ett skyltfönster lockar nyfikna barn vid julskyltningen 1955.

Så blev det julhelg i Avesta.
I hemmen umgicks man, åt man mat och öppnade paket.
Juldagsmorgonens julottefärd blev som vanligt en högtidsstund för många. Längs vägen till kyrkan var fönstren upplysta med julgranar och ljus. Gatorna lystes upp av elektriskt lyse och den svarta masugnens flammande gaslågor nere i verket ledsagade vandraren till kyrkan strax intill.
I kyrkan predikade prästen för nymornade församlingsbor och skolans ansedde rektor Arvid Svedberg framförde till orgelackompanjemang och ”med härlig och sympatisk röst” den redan då klassiska julsången ”O, helga natt”.
På juldagens eftermiddag började ett kraftigt snöväder som höll i sig över resten av julhelgen 1901.

Några foton från den första skyltsöndagen 1901 finns inte, men så här tänker sig illustratören Jan-Erik Pettersson det spektakulära och något makabra skyltfönstret hos Avesta nya slakteri.
Tomteparad i samband med julskyltningen 1955.

LARS ÖSTLUND

Facebook

Populärt på webben

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!

ANNONS