Mellan långfredagen och Annandag påsk visar 19 Avesta-konstnärer sina alster på 14 olika platser i kommunen.
En av dem är Maisie, som kommer att visa fjällnatur målat med akryl och akvarell. Målningarna visas i Pellbo i Folkärna.
– Jag tycker om fjällområdena där man finner lugn och ro. Man känner sig liten och man ser stora ljusa vyer. Det är helt otroligt att vi har sådan natur i Sverige.
Maisie Edman Hollman är uppvuxen i Avesta och kom till Lappland för första gången som 21-åring. Dit åkte hon efter att ha blivit hängiven några böcker skrivna av Bernhard Nordh. De handlade om samer och nybyggare.
– Jag blev så betagen av hans berättande och blev nyfiken på de områdena. Jag sökte en lärarutbildning i Lycksele och sedan träffade jag min blivande man Harry Edman.
Harry var från Vilhelmina och kärleken till bygden gjorde att paret byggde ett fritidshus cirka sju mil från Stekenjokk. Sedan dess har Maisie vistats mycket i Lappland, där hon vistas mycket och brukar måla sina tavlor.
– Jag sitter ute på plats om det går, men ibland blåser det alltför mycket och då får man skissa, ta kort och fortsätta när man är tillbaka i stugan.
Medan Maisie Edman Hollman är en veteran i sammanhanget, är Johanna Sandvik en av årets nykomlingar. Förra årets var hon gäst på Konstrundan och i år ställer hon ut tillsammans med Tobias Furne, på Solbacka Bystuga i By Kyrkby.
– Det är första gången jag är med som riktig medlem. Det betyder väldigt mycket att få vara med i det här sammanhanget och i den här härliga gruppen, säger Johanna.
Hon är dock ingen nybörjare i måleri. Johanna Sandvik har målat sedan hon var barn; främst i olja. Numera arbetar hon deltid som kulturassistent på biblioteket i Avesta och resten av tiden ägnar hon åt att måla.
– Jag målar mycket och det är roligt att visa upp sitt arbete i ett sånt här sammanhang som folk gillar att åka på. Det är roligt att vara del av del av gänget i Konstrundan.
Johanna Sandviks tankar om abstrakt konst:
“Att ha abstrakta eller surrealistiska inslag i måleriet kan vara frigörande, för man får en chans att gå utanför verkligheten och dess ramar. Och man får ägna sig åt att gestalta känslor och upplevelser som inte alltid kan förklaras med ord. Lite som musik.”
