Mentorsprojektet på Klockarskolan inleddes för fem, sex år sedan, på prov.
– Vi var lite ifrågasatta i början med detta. Tanken var att avlasta lärarna så att de skulle slippa själva mentorskapet och i stället kunna fokusera mer på undervisningen. Tack vare mentorerna kunde vi växla upp och lärarna fick 90 minuter mer undervisning i veckan, säger Per Sandberg.
Vilka arbetsuppgifter har mentorerna?
– De tar de elevsociala bitarna, kan man säga. Mentorerna ska vara en länk mellan skolan och hemmet samt mellan lärarna och eleverna. Men det är inte så att mentorerna ska göra allt, det är viktigt att lärarna fortsatt har en bra relation med eleverna. Mentorerna kan vara ett extra stöd för alla elever men särskilt för de som mår dåligt, de blir en extra vuxen i skolan för eleverna. Man har ”sin” lärare och så ”sin” mentor, säger Per Sandberg.
Fem mentorer jobbar på Klockarskolan. Samtliga har varsin mentorsklass, i var och en av de tre årskurserna. Sammanlagt går det omkring 330 elever på Klockarskolan, fördelade på totalt 15 klasser, fem per årskurs.
– Mentorerna står i kafeterian, är entrévärdar i matsalen är bussvärdar med mera. De har en lektion i veckan med var och en av sina mentorsklasser och på dessa lektioner går man igenom mycket praktiskt, får allmän information från till exempel skolsköterska och studie- och yrkesvägledare.
På Klockarskolan finns även två särskilda undervisningsgrupper, för elever som behöver lite extra stöd.
– Den biten, samt att vi har relativt små klasser och mentorsprogrammet är anledningar till att många behöriga lärare har börjat söka sig till oss. Vi kanske inte kan matcha lönen alla gånger men då gäller det att kunna locka med annat, som att lärarna kan få lägga mer fokus på själva undervisningen, säger Per Sandberg.
Har mentorerna lärarbakgrund?
– Nej, ingen är lärare utan de har helt andra kompetenser. De har bakgrund som socialpedagog, kommer från psykiatrin eller har arbetat som behandlingsassistent. Utmaningen har varit att hitta rätt personal men vi har hittat en väldigt stabil uppställning nu, plus att vi har en fast vikarie som är en del av teamet. Det är oerhört viktigt att eleverna och personalen har en bra relation. Och vi har gjort en utvärdering som visar att det är betydligt mer positivt än negativt med organisationen. Vi skulle inte kunna gå tillbaka till hur vi jobbade tidigare, vi har inte pedagoger så det räcker, säger Per Sandberg.
Frågetecknen som väcktes i början av mentorsprojektet har med tiden snarare rätats ut till utropstecken.
– Våra politiker ska ha kredd för att de har trott på detta. Om vi var lite ifrågasatta när detta började så känns det som att vi har ett hundraprocentigt stöd i dag. Samtidigt vill man se resultat men det är ju svårt att mäta mående. Men vi märker ju att det är fler behöriga lärare som söker tjänsterna som utlyses i Säters kommun, det har inte varit så vanligt tidigare. För ett par år sedan anställde vi två nya, behöriga, lärare som kom från två grannkommuner. De hyllade vårt system med mentorer och organisationen i stort.
Mentorernas arbetsveckor är längre än vanligt, drygt 43 timmar.
– De börjar jobba en timme innan elevernas skoldag börjar och så är de kvar till 16.30 eller 17.15. Tiden samlas i en pott och i gengäld kan de ta ut längre ledighet i samband med sommaren eller vid storhelgerna.
– Mentorerna uppskattas av eleverna. Lärarna som var mentorer tidigare känner både en lättnad och en saknad. De får inte samma djupa relation med eleverna men å andra sidan får de undervisa mer nu, säger Per Sandberg.
Kommun 2022/23 2021/22 Förändring
Säter: 71,8 % 66,2 %, +5,6
Falun: 68,8 % 68,1 % +0,7
Orsa: 67,4 % 63,6 % +3,8
Rättvik: 66,9 % 68,2 % –1,3
Gagnef: 66,5 % 68,6 % –2,1
Leksand: 65,7 % 67,8 % –2,1
Mora: 64,9 % 68,6 % –3,7
Smedjebacken: 63,5 % 61,0 % +2,5
Borlänge: 62,3 % 61,5 % +0,8
Älvdalen: 59,2 % 58,6 % +0,6
Malung-Sälen: 57,2 % 52,0 % +5,2
Avesta: 56,5 % 59,8 % –3,3
Vansbro: 52,7 % 47,7 % +5,0
Hedemora: 52,0 % 55,2 % –3,2
Ludvika: 48,2 % 53,2 % –5,0
Källa: Lärare idag, som har analyserat siffror från Skolverket.
