Kriminella tjejer ska fångas upp

Av Sara Flodin

SMEDJEBACKEN Smedjebackens kommun rustar för att förhindra att unga tjejer hamnar i kriminalitet. Detta är en grupp som ofta inte uppmärksammas och kan därför använda sin osynlighet för att begå brott.
– Vi från kommunens sida tycker inte att de fångats upp speciellt bra. De syns inte i statistiken, säger Carl-Fredrik Norgren, trygg- och säkerhetschef, som vill att kommunen ska bli bättre på att se dessa tjejer.

Genom projektet SNACK medverkar Smedjebackens kommun i ett arbete som ska utmynna i en rapport om unga tjejer och kriminalitet. Projektet kommer göra nedslag i fem kommuner i Sverige och den tredje träffen var i Smedjebacken. Träffar har sedan tidigare hållits i Umeå och Piteå. Träffar kommer även hållas i Sundsvall och Farsta. Projektet drivs av KSAN som är Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor och under en eftermiddag förra veckan samlades representanter från kommunens verksamheter, föreningsliv, Polisen, VBU, kyrkan och Ludvika kommuns fältassistenter för att samtala om problematiken.

– Målet med det här arbetet är att stärka dialogen mellan de olika aktörerna i samhället och se om det finns flera sätt att samverka på än vad de gör idag för att motverka att unga dras in i kriminalitet, förklarar Sara som påtalar att unga kriminella tjejer ofta går under radarn.

– Vi förknippar inte unga tjejer med kriminalitet och våld. Vi vill inte göra det. Det är mer normbrytande än när vi pratar om killar. Det här är en av anledningarna till att vi inte ser tjejerna.

Emmeli Klodner från Ludvikapolisen var på plats för att berätta om polisens situation och delta i samtalen. Hon framhåller att det kan vara svårt för polisen att fånga upp unga brottsaktiva tjejer.

– Det är en enorm utmaning för oss att uppmärksamma tjejerna, erkänner Emmeli och att polisen ofta lägger fokus på de killar som hörs och syns mest och är kända av polisen sedan tidigare.

– Det blir lite moment 22. Eftersom vi inte ser dem syns de inte och eftersom de inte finns i statistiken blir det inget problem som kommer upp till ytan och man sätter inte in några resurser eller metoder, konstaterar Sara och att forskningen kring kvinnors kriminalitet är undermålig.

– Det är ganska nytt att vi pratar om det här även om inte problematiken är ny.

Sara berättar att forskningen pekar på många olika roller för tjejer i den kriminella världen.

– Det vanliga är som möjliggörare, alltså den som till exempel förvarar narkotika eller transporterar varor, men tjejer är också genomförare. I vissa delar av landet ser vi att de även tar territorium och börjar hålla i vapnen, men det är inte det vanliga.

Att tjejer inte syns kan nyttjas och utnyttjas på olika sätt, enligt Sara. Även svenska forskare säger att tjejer är både offer och förövare.

– En del tjejer är framför allt förövare. En del är bara offer och lever under hot, men många har dubbla roller, förklarar Sara och att tjejerna oftast har en större problematik än killarna när de går in i kriminalitet.

– När man upptäcker dem har det oftast gått mycket längre än gällande killar och män. Det är verkligen en orsak till att inte missa tjejerna, påtalar hon och att kriminalitet ofta har en patriarkal struktur.

Kommunerna har, enligt lag, ett ansvar för att genomföra ett brottsförebyggande arbete. Under eftermiddagen berättade Carl-Fredrik Norgren, som är Smedjebackens trygg- och säkerhetschef, om kommunens kontinuerliga arbete i att göra en lägesbild över aktuella brottstrender. Denna lägesbild görs även regionalt och nationellt. Trygghetschefen har lagt märke till att ett brott ökar:

– Det vi har sett är att skadegörelser sticker ut. De senaste tre åren har de verkligen ökat, påtalar Carl-Fredrik, men även att Smedjebacken ligger lågt i antalet brott både jämfört med riket och Dalarna som helhet.

– Trots att vi ser en ökning på antalet brott är det en säker och trygg kommun, anser Carl-Fredrik.

Emmeli varnar dock för att invagga sig i tron att Ludvika och Smedjebacken skulle vara helt skyddade från de stora kriminella nätverken, även om polisen inte ännu sett någon förgrening av dessa på orterna. Enligt Klodner är det ett fåtal personer som står för flertalet brott.

– Runt dessa personer finns ett antal brottsaktiva tjejer. Vi ser att det finns många tjejer som rör sig i periferin runt kriminella individer som både är brottsaktiva och begår allvarliga brott, men som också blir utnyttjade.

En jämställdhetsutredning pågår i Smedjebackens kommun och kommunchef Susanne Hedman-Jensen tror att kunskap från SNACK-rapporten kommer föras in i det arbetet.

– Vi kommer jobba med helheten i jämställdhetsarbetet och då blir det här en viktig del i det. Ska vi jobba med jämställdhetsfrågan måste vi se unga tjejer och lyfta dem tillsammans med hela samhället. Vi är många som behöver bli bättre på att se tjejerna, konstaterar Susanne.

Under eftermiddagen fick deltagarna samtala med varandra i mindre grupper och svara på frågan om de ser tjejerna och varför de inte ser dem i de fall de inte gör det. I en av grupperna diskuterades svårigheterna med att sprida information mellan olika instanser på grund av sekretess, men nu utreder Regeringen om sekretess ska kunna rivas mellan myndigheter för att stoppa de kriminella gängen, något som fler i gruppen välkomnar.

– När man arbetar förebyggande med barn och unga om frågor i samhället så krävs samverkan, anser Sara som tror att även föreningar och organisationer kan vara en stark aktör i det förebyggande arbetet.

– Även där krävs det att vi delger varandra erfarenheter och information.

Ludvika har en samverkansgrupp som Emmeli tycker varit framgångsrik.

– Det har gett goda resultat genom att vi jobbat tillsammans.

Bibliotekarien Maria Höglund Boberg berättar att många ungdomar rör sig i biblioteket där de känner sig trygga, men att detta även kan erbjuda felaktiga kontakter och att detta är något som bibliotekspersonalen måste hantera.

Personer från det lokala näringslivet var också inbjudna till dagen, men ingen deltog.

– Jag har jobbat på Ica och då såg jag tjejer som snattar och får med sig mindre killar att göra det, förklarar Ninni Pettersson som är lärare och idrottslärare, men som tidigare jobbat på Ica.

Utöver träffarna i de fem kommunerna gör KSAN:s kanslichef Maria Ljuslin och projektledare Sara Heine intervjuer med forskare, personer inom myndigheter och från civilsamhället.

– Vi gör också besök där det pågått gängkriminalitet under längre tid och där de behövt utveckla metoder i arbetet. De goda exemplen kommer också finnas med i rapporten, sammanfattar Sara.

Ingångar till att tjejer hamnar i kriminalitet:

Många tjejer har flera riskfaktorer i bagaget; Våld och övergrepp i barndomen, missbruk i familjen mm

Ekonomiska motiv eller strävan mot en annan livsstil.

Skydd och trygghet. I ett utsatt område kan gemenskapen i ett gäng upplevas som en trygghet.

Sociala relationer, till exempel ett kompisgäng som börjat med kriminalitet.