Det var en taggad trio som anlände till församlingsgården på junimånadens första soliga dag.
Kommunstyrelsens ord-
förande Blerta Krenzi sticker inte under stol med att hon älskar kakor.
– Jag är ett fikamonster, erkänner hon, men säger att hon inte hinner baka så ofta som hon skulle vilja.
– Här i Avesta Grytnäs pastorat blir man bortskämd med kakor för de är alltid hembakade, lovar Kristin som gillar choklad och tycker att kakorna gärna får vara krämiga.
Kristin vet redan på förväg att hon gillar Markus Daimsnitt. När Blerta ”äter med ögonen” tar hon instinktivt samma kaka.
– Jag gillar fyllning, konstaterar hon.
Ulf däremot har en avvaktande inställning till kakor med fyllning.
De tre som han önskar hugga in på är Jordens salt (makalösa), Matteus chokladsnittar och, liksom Blerta, Markus Daimsnitt.
– Jag är 66 år och för första gången får jag full nytta av min kompetens, påtalar Ulf övertygande.
Under smaktestet bedömdes 16 olika kakor. Den kaka som smakade bäst fick högst poäng. Första kakan juryn får smaka är döpt till Gudagott och är bakad som en helt vanlig dröm.
– Jag tar den här på vänsterkanten, säger Ulf och Blerta kontrar snabbt med att säga:
– Då smakar den nog gott!
Varpå Ulf kontrar med att säga:
– Kakan kan ha en bismak, och alla skrattar.
Kakorna som testades:
Det finns dock en djupare tanke med kyrkans café.
– Vi brukar säga att kyrkan skapar mötesplatser och vi kommer ha ett sommarcafé två timmar varje tisdag och onsdag, berättar Sofia Hjort som är kommunikatör på Avesta-Grytnäs pastorat.
– Vi vill öppna för samtal. Det kan vara djupt eller kallprat, som kan vara hur varmt som helst, inflikar Kristin.
– Det är en intressant tanke, tycker Ulf och fortsätter:
– Förr slank man in till varandra och tog en kaffe utan att det ska vara så märkvärdigt. Det är något som vi brukar göra oftare, med tanke på ensamhet och annat.
– Det finns inget ord som är så svenskt som ”fika”. Det är ett av de första orden man lär sig och ett fantastiskt begrepp, det handlar om det sociala, anser Blerta.
