HEDEMORA & SÄTER 2026-10-13 KL. 16:00

Kurt tackar för sig

Av Pär Sönnert

En epok är över.
Efter 29 somrar som museivärd vid Åsgårdarna tackar Kurt Fosselius för sig.
Den enorma nyckelknippan, som ger tillgång till samtliga 23 byggnader vid hembygdsmuseet, har han lämnat in till samhällsbyggnadskontoret.
– Jag känner att jag är klar här, helt enkelt, säger Kurt som nu ser fram emot att ha sin första lediga sommar sedan mitten av 1990-talet.

Kurt tackar för sig
Efter 29 somrar som museivärd på Åsgårdarna har Kurt Fosselius tackat för sig. Här lämnar han hembygdsmuseet – och Säterjäntan (målad av Karl H Kruse) vinkar adjö. Foto: Pär Sönnert

Häromåret firade Åsgårdarna sitt 100-årsjubileum. De fyra byggnaderna som fanns på platsen 1923, bland annat ett krukmakeri, fick sällskap av 19 andra byggnader som flyttades hit från andra platser i Säters kommun.

– Länsarkitekten Magnus Dahlander kom med idén om att skapa ett hembygdsmuseum, ett "mini-Skansen". Dahlander blev sedan intendent här och bodde i Myntmästargården. Sedan efterträddes han av Sixten Söderhielm, berättar Kurt Fosselius.

Under en 20-årsperiod ägdes Åsgårdarna av Axel Ax:son Johnson, sonson till Axel Johnson som grundade Avesta Jernverk.

– Så det fanns en rädsla i Säter för att alla byggnader skulle flyttas till Avesta. Men 1967 skänkte Johnson hela Åsgårdarna till Säter stad, som det hette på den tiden. De tog med tvekan emot gåvan men såg inte kulturvärdet i den utan bara kostnaderna för skötseln, säger Kurt Fosselius.

Kurt Fosselius älskar Åsgårdarna. "Det är en riktig kulturskatt", säger han. Foto: Pär Sönnert
Kurt Fosselius älskar Åsgårdarna. "Det är en riktig kulturskatt", säger han. Foto: Pär Sönnert

Sedan 30 år tillbaka har hembygdsföreningen haft hand om skötseln av Åsgårdarna. I augusti avslutade Kurt Fosselius sin 29:e sommar som museivärd. Någon 30:e blir det dock inte.

– Flera har frågat "Ska du inte köra ett år till, så du kommer upp i exakt 30?". Men nej, det får vara bra nu, säger Kurt.

Anledningen är att avtalet mellan kommunen och hembygdsföreningen, där Kurt är ordförande, sades upp i början av året.

– Och i stället skulle kulturföreningen ta över detta. Men då meddelade jag att detta blir min sista sommar. Jag har inte sett något större intresse alls för Åsgårdarna från kulturförvaltningens eller politikerna i kulturnämndens sida under alla dessa år så jag vill inte ha något med dem att göra, om de inte har något engagemang i den här kulturskatten. Jag tror inte att de inser hur mycket jobb det innebär att ha hand om alla byggnader här, säger Kurt Fosselius.

Läs även: Kurt tillbringar hela sommaren på Åsgårdarna (från 2025)

Kurt Fosselius med den enorma nyckelknippan, för ett par år sedan. Nu har Kurt lämnat in nycklarna till samhällsbyggnadskontoret, som ansvarar för byggnaderna på Åsgårdarna. Foto: Pär Sönnert
Kurt Fosselius med den enorma nyckelknippan, för ett par år sedan. Nu har Kurt lämnat in nycklarna till samhällsbyggnadskontoret, som ansvarar för byggnaderna på Åsgårdarna. Foto: Pär Sönnert

Känns det vemodigt?

– Inte alls! Jag trodde att det skulle kännas tungt att lämna in den tunga nyckelknippan till samhällsbyggnadskontoret, som har hand om byggnaderna, men det var inte alls så svårt som jag trodde. Jag är klar här, helt enkelt. Jag älskar Åsgårdarna och är oerhört stolt över att ha förvaltat arvet efter Dahlander och Söderhielm under mina 29 somrar här. Under Nationaldagsfirandet i juni berättade jag att detta var min sista sommar och då fick jag applåder av publiken och Säters Manskör. Då blev jag rörd.

Något vemod över sitt beslut att sluta som museivärd på Åsgårdarna känner inte Kurt Fosselius. "Jag är klar nu, helt enkelt", säger han. Foto: Pär Sönnert
Något vemod över sitt beslut att sluta som museivärd på Åsgårdarna känner inte Kurt Fosselius. "Jag är klar nu, helt enkelt", säger han. Foto: Pär Sönnert

Sedan mitten av 1990-talet har Kurt tillbringat hela somrarna på Åsgårdarna.

– Det har varit öppet sex dagar i veckan, hela sommaren. Jag har dock hållit stängt på måndagar, säger han.

Vad ska du göra med all ledig tid nästa sommar?

– Under årens lopp har jag gått miste om så mycket. Nu ska jag försöka ta igen det. Först och främst ska jag besöka mina barn mer och så har jag en husbil som jag tänker använda mycket i sommar. Vid nationaldagen brukar det hållas bilutställningar lite här och där men det har jag missat under 29 somrar, så det siktar jag på att göra till sommaren. Dessutom ska jag besöka Järnvägsmuseet i Gävle. Och sedan har jag ett hus och en trädgård att pyssla med, så nog ska jag fylla mina dagar.

Kurt Fosselius vid Magnus Dahlanders minnessten. Dahlander grundade Åsgårdarna 1923. Foto: Pär Sönnert
Kurt Fosselius vid Magnus Dahlanders minnessten. Dahlander grundade Åsgårdarna 1923. Foto: Pär Sönnert

Hur blir det med arrangemangen här nästa sommar?

– Nationaldagsfirandet har hållits här sedan starten, 1923, men jag vet inte hur det blir med det nästa år. Det är kulturförvaltningens sak att svara på det. Lilla midsommar, dagen före midsommarafton, är det Barndanslaget som arrangerar så det tror jag blir av som vanligt.

Kurt har tipsat kommunen om vad som behöver göras på Åsgårdarna inför hösten.

– Vad som behöver ställas inomhus eller under tak och så. Jag vill ju ogärna skryta men det finns ingen nu levande människa som vet mer om det här hembygdsmuseet än vad jag gör. Jag har koll på samtliga 23 byggnader och vet exakt hur det ser ut i var och ett av dem. Dessutom känner jag till alla föremål som finns här och vem som har skänkt dem hit, säger han.

Kurt Fosselius ser fram emot sin första lediga sommar sedan mitten av 1990-talet. Foto: Pär Sönnert
Kurt Fosselius ser fram emot sin första lediga sommar sedan mitten av 1990-talet. Foto: Pär Sönnert

På vägen ut passerar vi det gamla kapellet, som tidigare var ett förråd till krukmakeriet och som är en av byggnaderna, från 1600-talet, som byggts på platsen.

– Vi hade faktiskt fyra dop här i kapellet under sommaren, den högsta noteringen på flera år. Det gör mig väldigt glad och det känns som att jag slutar på topp, säger Kurt Fosselius när vi lämnar Åsgårdarna.

Anette Kotilainen, kulturchef i Säters kommun, håller inte med i kritiken från Kurt Fosselius om att kulturnämnden och förvaltningen inte skulle vara så intresserade av Åsgårdarna.

– Vi har kanske inte varit på plats vid Åsgårdarna dagligen men det finns inte alls något ointresse från vår sida för Åsgårdarna. Hembygdsföreningen har länge haft det här uppdraget, som Kurt har skött med bravur, och nu blir det i stället vi som ansvarar för driften, säger Kotilainen.

Hur blir det med visningar och arrangemang som nationaldagsfirandet nästa år?

– Vi har inte kommit så långt med planerna inför sommaren 2027 ännu. Men givetvis ska vi se till att Åsgårdarna är öppet och att det hålls visningar. Sedan får vi se i vilken form detta görs, det får vi återkomma till när vi har en tydlig plan. Just nationaldagsfirandet har vi inte diskuterat ännu, säger Anette Kotilainen.

På detta gårdstun på Åsgårdarna har det hållit åtskilliga konserter och även en och annan vigsel under årens lopp. Foto: Pär Sönnert
På detta gårdstun på Åsgårdarna har det hållit åtskilliga konserter och även en och annan vigsel under årens lopp. Foto: Pär Sönnert

Detta är hembygdsmuseet Åsgårdarna:

Ligger mitt i Säter, på Åsen - därav namnet. Innehåller totalt 23 byggnader och invigdes 1923.

Från början fanns ett krukmakeri på platsen, som grundades i slutet av 1600-talet. Krukmakeriet drevs av familjen Elfdahl, från Västerås, som sedan sålde gården till hembygdsföreningen 1907. Vägen förbi Åsgårdarna har döpts efter familjen Elfdahl.

Krukmakeriet och tillhörande byggnader (bostad, stall och förråd – det sistnämnda är i dag kapell) är de fyra byggnaderna vid Åsgårdarna som har byggts där.

De resterande 19 byggnaderna har flyttats till platsen från andra delar av Säter. Byggnaden som har transporterats längst är ett dass från Solvarbo.

Alla byggnader (med undantag det lilla båthuset som byggdes för tiotalet år sedan) har hundratals år på nacken. 22 av de 23 byggnaderna byggdes på 1600-talet förutom ”den moderna” Klockargården som är från 1700-talet.

Källa: Kurt Fosselius

E-TIDNINGEN: Läs våra tidningar digitalt här