Av Pär Sönnert
STORA SKEDVI. Säterkonstnären Karl H Kruse har nyligen avtäckt sin sjunde, och sista, potatistavla. I år fick Lokalt i vara med när tavlan växte fram, ett tufft hantverk som tar tre veckor. "Detta är det bästa jag har gjort under mitt konstnärsliv", säger Karl som under sitt invigningstal avslöjade att detta blev hans sista potatistavla.

När besöket på Roslunds potatis, i Orrsta, Stora Skedvi, görs, återstår det nio dagar till invigningen av Skördefest i södra Dalarna, då potatistavlan avtäcks. Kontrasten till det myller som uppstår under invigningsdagen kunde inte vara större denna dag. Det enda som, med lite god vilja, skulle kunna beskrivas som myller är en tupp och ett par höns som går runt och sprätter, i övrigt är gårdsplanen tom.
Inne i ett lagerutrymme är Karl H Kruse i full gång med att skapa sin potatistavla.
Denna tavla är den sjunde i ordningen. Till de senaste potatistavlorna har Karl lagt till ett par saker som skapar en ny dimension.
– Jag har bland annat gjort en dörr och en ko, vid sidan av själva tavlan. Det blir något mer än "bara" tavlan. Jag vill skapa en hel upplevelse. Det är så roligt att stå på invigningen och höra vad folk läser in i tavlan, deras egna tolkningar, säger Karl H Kruse.
Arbetet med att skapa potatistavlan tar ungefär tre veckor.
– I ett tidigt skede gör jag en skiss, hur jag tänkt mig motivet. Men då vet jag inte ens om det är möjligt, jag vet inte vilken sorts potatis jag har att jobba med, vilka färger och nyanser som finns tillgängliga.
Läs även: Från skeppsriggare till kulturpristagare - Karl vill att fler ska uppleva Säter (från december 2021)
Inför den att den första potatistavlan skulle skapas sattes 10 000 spikar upp på väggen i ett av lagerrummen på gården.
– Men de sitter med samma mellanrum och då potatisarna är olika stora har jag fått komplettera med ett antal spikar under årens lopp. Jag har mycket hjälp av min familj att sätta potatisarna på rätt platser. Det går åt ungefär 500 kilo potatis till hela tavlan, säger Karl H Kruse.
Årets potatisskörd har dock varit svår.
– Först hade vi tranor som åt upp potatisarna och sedan blev det regn eller väldigt varmt i omgångar under sommaren. Men vi hoppas att det ska lösa sig, säger potatisodlaren Per-Anders Roslund, som även inflikar att Karl i år fått vara med och tagit upp potatis.
– Så häftigt att få vara med om det och se hela processen! säger Karl.
En sak som Karl fått höra, och som han reagerat på, är att han "leker med maten".
– Men detta handlar till 95 procent om överflödig potatis som ska kasseras, av en eller annan anledning, eller potatis som inte gått att sälja och som ska gå till djurfoder. Så det är inget slöseri av potatis, som vissa tror, betonar Karl.
Det finns dock ett undantag, som är det sista som görs på tavlan.
– Högst upp skapar jag en himmel så det är fem procent av potatisen jag använder som är färsk. Och den potatisen ligger fortfarande i jorden, den plockas upp bara några dagar inför invigningen.
Ett par dagar före invigningen vill Karl vara klar med tavlan - av en speciell anledning.
– Då fotar jag av motivet och skickar bilden till Labys Choklad i Hedemora som trycker upp pralinaskar med tavlan som motiv. Sedan hinner de leverera pralinaskarna som finns till försäljning under invigningen. Det är lite så det fungerar här på landet, det är snabba ryck, säger Karl, som även uppmärksammats internationellt för sina potatistavlor.
Målar du potatisen med färg?
– Inte alls. Det enda jag gör är att stryka matolja på några av potatisarna, för att få fram andra nyanser. Det tycker jag att jag kan få kosta på mig. Annars jobbar jag med otvättad eller tvättad potatis, för att få olika färger och nyanser. Jag provar mig även fram genom att lägga ut några potatisar i solen, för att se hur de påverkas, om jag kan få fram nya nyanser där.
Hur gick det till när du fick frågan om att göra den första potatistavlan?
– Liselotte Dahlin, från skördefesten, kom med idén. Jag vill minnas att hon hade fått inspiration från något liknande i Värmland. Konstnären Gun Tänge fick först frågan och hon sade då att: "Om det finns någon som kan göra en sådan tavla så är det Karl!" När jag fick frågan så fattade jag fel och trodde att det handlade om en tavla av potatistryck. Det låter ju inte så svårt, tänkte jag. Men sedan insåg jag vad det var som jag hade tackat ja till...
Läs även: Skördefesten invigdes i strålande sol - historia i fokus på sjätte potatistavlan (från september 2024)
När denna artikel skickas till tryck har skördefesten redan avslutats och potatistavlan har lämnat strålkastarljuset.
Under Karls invigningstal gick det ett sus bland publiken på gårdsplanen när han förkunnade att denna tavla blev hans sista. Problem med synen har börjat sätta käppar i hjulet för honom.
– Det är bättre att kliva av nu än att jag ska tacka ja på nytt och så får jag kasta in handduken med kort varsel nästa höst. Så detta blir min sista potatistavla, en hyllning till Livet. Jag började med att skapa en soluppgång och nu avslutar jag med en solnedgång, säger konstnären.