EU-parlamentarikern Eriksson (S) till varslets Hedemora
VIKMANSHYTTAN/LÅNGSHYTTAN Erasteels varselbesked har lagt en blöt filt över bygderna. Totalt handlar det om 186 tjänster det senaste året, motsvarande 2000 tjänster om Hedemora haft samma storlek som Västerås. Under den senaste tiden har kommunstyrelsens ordförande, David Aura (S) lagt in ytterligare en växel i ärendet. Nu står det även klart att EU-parlamentarikern Sofie Eriksson (S) från Grängesberg besöker orten i slutet på veckan.
Kommunstyrelsens ordförande, David Aura (S) sa tidigare till tidningen att han tillsammans med fackförbunden Unionen och IF Metall skulle skicka en skrivelse till arbetsmarknadsministern Johan Britz (L) gällande varselsituationen i Hedemora.
Sagt och gjort.
Näst på tur syns samtal med de båda fackförbunden och i slutet på nästa vecka får kommunen besök av EU-parlamentarikern Sofie Eriksson (S) från Grängesberg.
– Vår skolchef kommer också att träffa företrädare för Erasteel, och facken för att diskutera olika utbildningsinsatser. Just nu pågår också ett samarbete med Erasteel i Vikmanshyttan gällande lokalerna och att hitta en intressent till dem. Sen har vi också yrkesmässan framme i februari, säger David Aura (S).
DÖDSSTÖTEN FÖR ERASTEEL: ”Fabriken finns inte efter årsskiftet”
Varselkalkylen hittills: 55 jobb på Erasteel. 60 tjänster på Setra. 11 på Valmet och med Ctek försvann sedan tidigare 60 arbetstillfällen.
– Det är 186 tjänster totalt och på 15 000 invånare blir det en stor siffra. Omvandlat i en stad till Västerås storlek handlar det om 2000 jobb. Det är mycket som har hänt på ett år och i brevet som vi skrev till arbetsmarknadsministern förklarar jag att vi och facket gör vad vi kan och att det är staten som har ansvaret för arbetsmarknadspolitiken. Idag är till exempel fem personer på Erasteel i Vikmanshyttan under 50 år, säger Aura.
Varslen innebär krasst stora skatteförluster för Hedemora kommun. En ökad arbetslöshet leder också till minskad konsumtion.
– Det statliga trygghetssystemet, som a-kassorna, har också försämrats. Men det är oklart idag hur många som blir arbetslösa. Vi tycker också att man borde utvärdera om den nya a-kassan verkligen blev bra, understryker Aura.
Nu finns en rad förslag på åtgärder från Aura och facken efter samtalen. Dels ska Arbetsförmedlingen kopplas in, arbetsmarknadsministern har redan bjudits in för ett Hedemorabesök.
– Det skulle visa att staten bryr sig om hela Sverige. Hedemora är ju en del av landets industriella ryggrad som hela Sverige har nytta av. Och när det blir tyst i fabrikerna så påverkas hela landet. Och Sofie Eriksson kommer hit och lyssnar på de drabbade och hon ska vara med och förhandla om ståltullarna i EU. Det är ju tullarna från USA som gjort att Europa översvämmas av fulstål, säger Aura.
Erasteels nedläggning av fabriken i Vikmanshyttan och varselbesked även i Långshyttan är ett direkt resultat av billigt stål från Kina. Frågan är het i EU-parlamentet. Nu ska EU-parlamentarikern Sofie Eriksson (S) från Dalarna samla röster för att lyfta bruksorten till högsta nivå.
LÄS MER: Politiken om Erasteel: ”Det kan bli en utbildningsinsats”
Fredagen den 28 november, kommer EU-parlamentarikern Sofie Eriksson (S) från Grängesberg besöka det varseldrabbade Hedemora. Kort efter beskedet från Erasteel konstaterade Eriksson på sin Facebooksida att "när stålet hotas och jobb försvinner, då märks det på riktigt i våra bruksorter".
Under parollen "Mer bruksort till Bryssel" har Eriksson bland annat fört den lilla ortens talan inför EU-parlamentarikerna. I Vikmanshyttan handlar det om stålfrågan och världsmarknaden, en komplex fråga som Eriksson upplever att EU-parlamentarikerna är överens i.
– Det är storpolitik som påverkar in på bara skinnet i våra bruksorter. Kina har idag en enorm överproduktion på stål av låg kvalitet med dåliga arbetsvillkor och miljöpolitik. När USA sätter upp tullar så flödar det stålet över i Europa, säger Eriksson.
Eriksson understryker vikten av att agera. På EU-nivå har kommissionen föreslagit en skyddsmekanism som innebär tull efter en viss importerad volym.
– Men Kina är det största problemet och samtidigt finns det ett visst behov att importera från olika länder. Men efter att tullkvoten är fylld ska det slå till med en 50-procentig tull. Min bild är att stålindustrin ska finnas kvar i Europa. Det kanske blir dyrare stål, men det är absolut nödvändigt. Annars går stålindustrin under, säger Eriksson och avslutar.
– Anledningen att åka till Vikmanshyttan och Långshyttan är att möta folket. Vi vill ha jobben i Europa och jag tar med mig perspektiven från Vikmanshyttan och Långshyttan till EU-nivå, där det idag råder en stor enighet gällande ståltullarna i EU. Egentligen skulle vi inte vilja ha några tullar, men det är uppenbart att de behövs.
- FAKTA: Ståltullarna
EU-kommissionen föreslår att tullarna på stålinförsel över en viss kvot ska höjas till 50 procent.
Den tullfria importkvoten ska halveras till 18,3 miljoner ton per år, enligt förslaget.
För vissa stålprodukter, som vindkraftstorn, har EU infört antidumpningstullar mot kinesiska importörer. Där ligger idag tullarna på mellan 7,2 procent och 19,2 procent beroende på tillverkare.
2020 införde EU antidumpningstullar på varmvalsade rostfria stålcoil- och plåtprodukter från Kina. Tullarna uppgick då uppemot 19 procent.
Källor: European Newsroom, Trade and Economy Security, European Commission
Senaste numret av Lokalt i
