I fjol drabbades drygt 40 födande mammor i regionen av svåra bristningar. En annan term för detta är “perinealbristningar av tredje och fjärde graden”.
Det motsvarar 1,9 procent av förlossningarna (kejsarsnitt ej inräknade). Det kan jämföras med 2,6 procent i landet som helhet, upplyser Newsworthy som synat statistik från Socialstyrelsen och inhämtat kommentar från Anna Sandström.
Vidare klargörs att bristningar graderas i en skala om fyra nivåer – ett är lindrigast och fyra är allvarligast.
Under det senaste decenniet har alltså antalet svåra bristningar sakta minskat i Sverige. 2014 nåddes en negativ topp om drygt 4 procent, till 2,6 procent under fjolåret.
Sverige hittas nu i mitten av statistiken för de nordiska länderna.
Anna Sandström:
– Skadorna låg på rätt höga nivåer i Sverige för 15, 20 år sedan. Sedan dess har det varit stort fokus både nationellt och regionalt på den här frågan.
– Det har bland annat handlat om att identifiera riskfaktorer, och om att man jobbar med förebyggande åtgärder. Exempelvis långsamt framfödande och perinealskydd, vilket innebär att skydda mellangården. På vissa ställen har man börjat ha två barnmorskor på plats under själva framfödandet, det finns nu viss evidens för att det hjälper att ha extra stöttning under denna sista del av förlossningen, utvecklar Sandström.
Mellan 2008 och 2012 drabbades i genomsnitt 3,2 procent av födande mammor i Region Dalarna. Från 2018 till 2022 är genomsnittet 2 procent.
Risken för allvarliga bristningar uppges vara störst för förstföderskor – i synnerhet äldre förstföderskor. Detta innebär att skillnader mellan olika sjukhus delvis förklaras av olika befolkningsunderlag.
I Dalarna var medelåldern bland de födande i fjol 30,7 år. Det är nära det nationella genomsnittet på 31,2 år.
Vilka regionala skillnader som beror på demografi alternativt skillnader i vården är svårt att precisera, menar Anna Sandström.
– Det finns flera saker som kan spela in. Förstföderska, ålder, tidigare svår bristning, tidigare kejsarsnitt, könsstympad kvinna och bristande kommunikation under framfödandet är riskfaktorer.
– Hur stor andel sugklockor och kejsarsnitt man har påverkar siffrorna, men också hur bra man är på att diagnosticera, avrundar hon.
Högst andel allvarliga bristningar noterades i fjol i Kronoberg (3,3 procent) och lägst antal på Gotland (1,4 procent). Vilka regioner som är i topp- respektive bottenskiktet uppges variera. Dock har gapet dessa emellan ej minskat nämnvärt.
