Kvinnojour om det psykiska våldets stora skadeverkan

Av Redaktionen

FALUN. Mäns psykiska våld mot kvinnor kan ofta vålla mer skada än det fysiska våldet anser Erika Heed, kurator på kvinnojouren Kullan i Falun.
– Vi har genom våra stödsamtal upptäckt att det psykiska våldet många gånger är värst eftersom det är svårare att upptäcka, jämfört med det fysiska våldet, säger hon.

När samhället pratar om våldet mot kvinnor tänker många på det fysiska våldet. Ofta glöms det psykiska våldet bort.

Erika Heed beskriver det psykiska våldet som sätt för männen att kontrollera sin partner. Mannen vill exempelvis veta vem kvinnan har pratat med under dagen, kontrollerar var hon surfat på nätet efter följer hennes rörelser via en gps-app.

Svartsjukebeteende, skuldbeläggning, kontroll över hennes ekonomi, hot om fysiskt våld samt att tvingas avstå kontakter med vänner, familj och släkt är andra former av psykiskt våld.

– Denna typen av våld kan upplevas värre på olika sätt. Bland annat för att det kan vara svårt att få upprättelse eftersom det många gånger är svårare att bevisa och lagföra, säger Erika Heed och beskriver att här lever dessa kvinnor under ett hot om att personen ska skada sig, dem eller någon annan i omgivningen. Det kan också vara hot om att polisanmäla eller orosanmäla den som är utsatt eller att ta de gemensamma barnen och/eller djuren ifrån dem.

När det handlar om fysiskt våld rekommenderar Erika Heed de drabbade kvinnorna att samla ihop foton och skärmdumpar för att senare kunna bevisa vad som skett.

– Tveka aldrig att kontakta oss eller kommunens socialtjänst. Berätta vad som har hänt.

Dessutom är det viktigt att kvinnan själv skapar sig en säkerhetsplan som innehåller vilka personer hon snabbt kan kontakta eller till personer hon och eventuellt barnen kan fly till. Detta kan man göra tillsammans med Polisen, Socialtjänsten eller Kvinnojouren.

Erika Heed berättar att Falu kommun också har skyddade boenden i kommunen men även tar emot placeringar – utsatta kvinnor och barn från andra delar i landet.

Detta gör att det krävs ett samarbete mellan olika kommuner.

Erika säger att det inte finns någon gemensam nämnare för män som utför våld mot sina partners:

– Många tänker ofta att våldsutövare är dåliga pappor i aktivt missbruk eller är arbetslösa. Det stämmer inte. Många män som utövar våld kan vara personer som jobbar inom de flesta olika yrken. Det kan också vara den jätteroliga pappan på klassmöten eller han som utåt är omtänksam om sin familj, säger hon.

Erika berättar om fördomarna:

– Flera kvinnor vittnar om dåligt bemötande av omgivningen när de berättat om våldet som drabbat dem. Det kan handla om omgivningens reaktioner som ”han som är så himla snäll, han är ju en så jättebra pappa.” Sådana saker förstärker skuld- och skamkänslan hos dem som blir utsatta.

Hon fortsätter:

– Kvinnor berättar också om kommentarer som ”du som är så stark, du har ju skinn på näsan”. Det finns en bild av att en våldsutsatt kvinna är ett passivt offer, som har dålig självkänsla och är utan jobb. Så är det inte i verkligen.

Finns det någon gemensam nämnare för kvinnor som blir slagna av män?

– Gemensamt för dem är att de har en stark empati.

Erika Heed säger en våldsutsatt kvinna bör tänka över den framtida relationen med mannen som utsatt henne för våld, trots att han lovat ändra sig.

– Även om våldet inte skulle hända igen finns en maktobalans i relationen som innebär att kvinnan vet att mannen är kapabel att utsätta henne för våld. Det kan aldrig bli jämlikt igen om det förekommit våld i relationen, säger hon.