Förutsättningarna var inte de bästa då vi efter ett impulsbeslut bara hade en och en halv vecka på oss att träna. Dessutom drog jag i sista stund på mig en skottskada i axeln. Inte på grund av någon obetald skuld, ifall någon tror det, utan på grund av oupphörligt snöande det året.
I alla fall så tog jag mig igenom loppet tack vare stöd och proffshjälp från min medlöperska och hennes sportiga familj.
Jobbigt? Absolut, men det var också häftigt, både själva resan och målet i Mora.
En annan närstående till mig – låt oss kalla honom Mr G – har haft Vasaloppet på sin bucket-list sedan ungdomen. Det – och att läsa Bibeln. Två drömmar som numera är lika obegripliga för honom som för omgivningen.
Vi pratar om en man som inte är det minsta gudfruktig och som vägrar att läsa något som har tjockare pärmar än Biltema-katalogen.
Längdskidåkning gillar han visserligen, men den ska helst avnjutas från soffan med en stor kopp kaffe i ena handen och en kanelbulle i den andra.
På äldre dar har han insett att han kanske tog ett överilat beslut när han valde vilka stordåd han skulle uträtta under sitt liv.
Men… man är inte sämre än man kan ändra sig, tänkte Mr G, och uppdaterade nyligen sin bucketlist. Vasaloppsåkningen och bibelläsningen ströks. På listan hamnade i stället:
Att bila i Kalifornien och – förmodligen på den enda bucketlistan i världen – att pochera ett ägg!
Varför det blev just det sistnämnda är höljt i dunkel. Kanske för att det kändes svårt men ändå en aning mer genomförbart än nio mil på skidor…
I väntan på att coronan ska bemästras och dörrarna till Amerika öppnas igen så har Mr G redan – efter viss möda – uppfyllt nummer två på sin lista. För säkerhets skull slog han till och knäckte två ägg som han sedan tillagade enligt konstens alla regler. Och det lyckades faktiskt – på första försöket!
Det bidde visserligen inget Vasalopp.
Men det bidde två pocherade ägg.
