Det här ska handla om Nils-Peter ”Klingen” Kling och hans resa genom livet.
En resa journalisten Anders Hansson bestämde sig för att berätta och nyligen kom boken ”Att få komma till sin rätt”.
– Det många inte vet är att det finns flera sidor av ”Klingens” liv. Bland annat hans sorg över att inte få tävla, berättar Anders Hansson och fortsätter:
– Boken handlar om hans svåra uppväxt och om hans betydelse för att intellektuellt funktionsnedsatta ska kunna idrotta. Boken skildrar hans arbete för att inspirera nästa generation intellektuellt funktionsnedsatta idrottare, trots att de inte fått vara med i Paralympics. Nils-Peter har tagit den kampen utifrån sina speciella förutsättningar.
Anders Hansson jobbade under många år som sportjournalist på Falu Kuriren och följde Nils-Peter Klings framfart och de två träffades redan på 1980-talet.
– Vi möttes många gånger, bland annat i skidspåret, säger Anders Hansson.
Tillsammans har de fått ihop ”Klingens” berättelse i bokform. Det som började med att han som liten blev bortlämnad till en institution i Hedemora. Där växte han upp och det var en tuff vardag.
De lyckliga dagarna var få, men det fanns ljuspunkter, bland annat när han fick besöka familjer som tog emot barn och ungdomar från institutionen vid jul eller på sommaren.
– Han var kraftigt medicinerad, ofta övermedicinerad, under sina första 16 år. Detta påverkade hela hans uppväxt, säger Anders Hansson.
Det skulle dock bli bättre och det tack vare mötet med Gun Lindén. Året var 1970 och ”Klingen” var 16 år. Tack vare henne fick livet en mening.
– Gun Lindén bodde i Falun och hade läst i en tidning att de söktes logi för en ”utvecklingsstörd” kille som skulle studera i Falun, berättar Anders Hansson.
Guns tre barn hade flyttat hemifrån och hon och hennes man tog emot ”Klingen” med öppna armar.
Han blev en del av familjen och fick också en ”syster” i form av parets dotter Kristina.
– Jag ville inte åka tillbaka till anstalten, berättar Nils-Peter Kling.
Därför blev han kvar hos familjen Lindén och när vi nu skriver 2024 bor han hemma hos Kristina Söderström och hennes man.
Mamma Gun Lindén finns inte längre med oss, men ”Klingen” minns hur hon tog ansvar för honom. Allt för att han skulle få ett värdigt liv.
– Gun tog fajten gentemot läkarna och den medicin han fick, säger Anders Hansson.
Det var också Gun Lindén som väckte skidåkaren hos ”Klingen” när han var 16 år.
Resten är så att säga historia.
– Gun hjälpte mig så att jag började åka skidor. Jag kom med i Falu IK och sedan i landslaget och vann även OS-guld, minns ”Klingen”.
Vid Paralympics i Lillehammer 1994 var skidåkningen en demonstrationssport och ”Klingen” fixade guldet på tio kilometer.
– Det var jättekul. Det var mycket folk och tittade och många kom fram efter loppet och gratulerade mig, minns Nils-Peter Kling.
Nu var bollen i rullning.
År 1996 vann han två guld och ett silver vid de första officiella VM för intellektuellt funktionsnedsatta. Två år senare fick de vara med på Paralympics. Och i japanska Nagano 1998 var ”Klingen” en stjärna.
– Japansk public service-tv skickade ett filmteam till Falun året innan för att spela in en dokumentärfilm om honom och om funktionsnedsatta i Falun. De dök bara upp i Lugnet och frågade efter ”Klingen”, berättar Hansson.
I samband med invigningen av Paralympics i Nagano 1998 fick ”Klingen” vara fanbärare för den svenska truppen. Det var en markering från Sverige att lyfta fram de idrottare som var intellektuellt funktionsnedsatta.
Det var under den här perioden som Anders Hansson fick idén om en bok om Klingen. Men det skulle alltså dröja ett 20-tal år innan den blev verklighet.
– När jag intervjuade Gun Lindén och hon berättade om den medicinering han utsattes för så fick jag idén. Det inte många vet är att det finns fler sidor av ”Klingens” liv, säger han.
Men i samband med Paralympics i Sydney 2000 var det spelarna i ett spanskt basketlandslag som spelade intellektuellt funktionsnedsatta. De förstörde många drömmar. De avslöjades och sen dess är det i praktiken stopp för intellektuellt funktionshindrade, med några få undantag, i Paralympics.
Det var en stor skandal i idrottsvärlden och detta förstörde mycket för bland andra Klingen som hade laddat för Paralympics i Salt Lake City 2002.
– Det var mycket tråkigt att vi inte fick åka till USA, säger ”Klingen”.
Anders Hansson påpekar att det påverkade honom:
– Ja, det är en stor sorg för honom att han inte fick tävla i samma utsträckning.
Nils-Peters Klings vilja att stötta den här kategorin i samhället har resulterat att intäkterna från boken om honom ska gå till att stötta intellektuellt idrottare som vill idrotta.
Nils-Peter Kling åkte sin sista internationella tävling 2017.
Att han under alla år betytt mycket för parasporten visar att han för ett år sedan blev invald i parasportens Hall of Fame. Det är en utmärkelse som delas ut till de mest betydelsefulla idrottsutövarna inom parasporten. Så här skrev Parasport Sverige:
”Nils-Peter är en otrolig förebild som både idrottsligt och i persona förkroppsligar det som parasporten symboliserar; att alla ska ges förutsättningar att nå sin potential.”
