Den 17 och 18 augusti 2021 tar sydöstra Dalarna emot intensiv nederbörd.
Orter som berörs är bland annat Falun, Borlänge, Ludvika, Hedemora, Säter, Stora Skedvi och Långshyttan samt andra närliggande områden.
Nivåerna noteras på sina håll vara 80-100 millimeter.
Mer än under hela augusti då mer ordinarie omständigheter råder, och för Faluns del de högsta uppmätta nivåerna sedan det sena 1800-talet.
Vägnät och mindre dammar tar stryk.
Faluns konsekvenser är på flera håll kännbara, där såväl privata ägor som källare likväl som offentliga inrättningar åsamkas vattenskador.
Antalet försäkringsärenden kopplade till det inträffade är många.
En visuellt påtaglig verklighet av vattenkaos tilldrar sig vägpassagen nära och direkt under Källviksbron.
– Vi pratar tusentals kubik vatten och pumparna gick konstant i cirka ett dygn för att forsla bort vattenmassorna, upplyser Tommy Albinsson som är Falu kommuns beredskapssamordnare.
Albinsson sätter i sammanhanget här även hjältestatus på Falu Energi & Vattens snabba agerande i att hantera vattenvolymerna.
Sträckan som här utsätts för enorma vattenansamlingar är 200-250 meter lång.
Bitvis är vattnet mellan 2 och 3 meter djupt.
Albinsson utvecklar kring händelseförloppet.
– Den här gången fick vi inte den för Falun mer traditionella översvämningen av Faluån, men att det hände här i Källviken var vi inte riktigt beredda på.
Han fortsätter:
– Vattnet stod upp till cykelbanan här intill och påverkade givetvis både bil-, yrkes- och kollektivtrafik kraftigt.
Det intensiva regnandet medför i samma veva alltså översvämmade källare och även spridning av föroreningar.
Dessutom översvämmas brunnar, vilket kräver pumpinsatser.
Som helhet åsamkar regnet i varierande grad märkbara effekter för lokalsamhället.
Särskilt utmärkande faktorer för Falun, så som gruvan, är också något som förklaras varit av stor vikt att observera.
– Ja, där höll berörda parter koll på vad som bedöms vara riskzoner. Det var bland annat viktigt att snabbt etablera bevakning av gruvdammarna och hålla den bevakningen levande, berättar Tommy Albinsson.
Den 19 augusti får Länsstyrelsen Dalarna i uppdrag att utreda översvämningen.
Uppdragsgivare är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Denna utredning är nu färdigställd.
Resultatet innehåller händelsekedja, hantering, konsekvenser och förslag på åtgärder.
Som röd tråd fastställs den stora betydelsen av samverkan.
Hur kommunikation och rutiner tongivande aktörer emellan är essentiellt.
Eva-Karin Ljunglund, utredare vid länsstyrelsen, ger sin syn på den nu samlade granskningen.
– Många har lämnat underlag till utredningen, och som helhet betonas också hur vi behöver fortsätta att jobba tillsammans.
– Det är viktigt att vi snabbt kan kliva upp i resurser och skala upp insatsen, vilket i det här fallet på det hela taget kan sägas ha gått ganska bra, fortsätter hon.
Samarbete och samverkan framhålls således som bärande balkar i en resurstung konstruktion.
– Vi befäster nu detta ytterligare för att ha ett så bra arbetsflöde och god framförhållning som någonsin möjligt.
Som stärkande åtgärd nämns att man nära följer SMHI:s i oktober etablerade, mer regionalt anpassade vädervarningssystem (konsekvensbaserade vädervarningar).
Vilket utfärdar varning när vädret väntas medföra störningar i samhället – beroende på var i landet man befinner sig.
Olika väder slår olika hårt på olika platser.
Därtill formuleras bland annat följande åtgärdsförslag:
▪ Kommunala och regionala aktörer bör avsätta en person som kan rapportera vid regional samverkanskonferens
▪ Länsstyrelsen ska planera dessa konferenser på bästa sätt gällande tid och omfattning
▪ Information riktad till dammägare
▪ En närmare titt på översvämningsscenarion i anslutning till kulturarvet i Falun
▪ Regional översyn hur Trafikverkets ledningskapacitet ska säkerställas under en lokalregional kris
▪ Gällande vattensituationen som uppstod i Ludvika var hörbarheten vid informationsutbyte ej optimal, varpå räddningstjänst uppmuntrar användandet av kommunikationssystemet Rakel
I Falun anser man sig i augusti ha mobiliserat förhållandevis snabbt, och en lokal tillgång sägs vara just erfarenhet i att hantera vatten.
Tommy Albinsson:
– I Falun rinner det ju vatten mot oss vare sig vi vill eller inte, säger han och refererar till stadens historia och gruvdriften.
– Vi har även närliggande exempel som vattennivåerna orsakade av de stora snömängderna 2018.
Att kommunen även ändrat periodiciteten för slangning av rännstensbrunnar ses av Albinsson som ytterligare ett positivt inslag.
Daniel Fält, kommunikationsstrateg vid länsstyrelsen, understryker värdet av att alla länkar i beredskapskedjan är intakta och redo på ruta ett att bidra med sin kompetens. Att det inte är en ensam central aktör som styr processen, utan snarare flera instanser med samordnad funktion.
I augusti var dessa bland annat länsstyrelsen, kommunen, Räddningstjänsten Dala Mitt, Falu Energi & Vatten och Frivilliga Resursgruppen i Falun.
Tommy Albinsson redogör för en beredskapskapacitet han bedömer som god.
– Vi kan upprätthålla samhällsviktig verksamhet. Vård, trafik, näringsliv, exemplifierar han.
Eva-Karin konstaterar utredningen som givande. Att man fångat upp vad som hänt och dokumenterat.
Vidare konstateras att erfarenhet skänker kunskap och att man på gott och ont lär sig via prövningar som dessa.
– Klimatprognoser visar att extremt väder blir vanligare, så det är klokt att rusta sig för att hantera det, säger hon.
Det myckna augustiregnet drabbade förutom Dalarna också Gävleborgs län synnerligen hårt.
