Det var i lördags som Mats Lodéns utställning i konsthallen vid Avesta bibliotek öppnade. Men redan dagen innan när Lokalt var på besök dök det upp några nyfikna.
– Men du är välkommen i morgon, sa Mats vänligt.
Och visst kan det vara värt ett besök, konstnären från Stockholm har ett brett register och en rundvandring bland det han har skapat gör en nyfiken.
– Jag har hållit på i många år och det hela började i aftonskolan på Konstfack 1969, berättar han.
Då var Mats 18 år – nu har han passerat de 70 och fortfarande är det lika stimulerande och roligt.
– Ja, det måste jag säga, säger han och tittar ut över utställningen.
En av Sveriges mest uppmärksammade skulptörer är en titel han bär med respekt. Men han är också utbildad byggnadssnickare, något som också syns i hans konst.
– Jag har gjort både stora och mindre grejer och riksväg 70 har blivit en plats som jag följer.
Vi möts av hans konst i rondellerna i Säter, Djurås och Insjön. Men han har även ett alster i Tällberg.
Mats är även känd för sina guldspadar, bronsstatyer och den åtta meter höga installationen i blå färg, ”Katedralbygge – ett konkrement”, som visats runt om i landet, senast på OpenArt i Örebro.
För 16 år sedan var han med i Avesta Art, något han minns bra.
– Ja, det var 2006, åren går fort. Jag minns Verket och det var häftigt. Sedan givetvis Aaltohuset som jag nu ser har fått en ny färg, konstaterar Lodén.
Vi pratar om livet, om familjen och om en konstnärs vardag. Om processen som för de oinvigde är mer komplicerad än den låter – och om framtiden. Några funderingar att vara pensionär har han inte.
Mitt i vårt samtal ringer telefonen.
– Kan jag ta det här?
Jag nickar som svar.
När samtalet är avslutat.
– Det var om ett projekt jag har på gång.
Mats berättar att han gillar utmaningar och det är också en drivkraft för många som arbetar som konstnärer.
Så här beskriver han sig som konstnär.
– Jag är skulptör eller kanske rättare sagt bildhuggare eller vad man nu ska kalla mig. Jag hållit på med det i 35 år. Jag arbetar i många material och tekniker mycket beroende på vilka utmaningar jag ställts inför. Men trä är en favorit som innehåller eget DNA som jag sen tillför historia. För mig är liv skapande. Relationer, volymer, strömmar, partiklar, krafter och mellanrum öppnar för frågor som man inte har svar på. Och det blir utmaningar jag bearbetar på olika sätt och i olika material.
Utställningen arrangeras av Folkare Konstförening i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan och med stöd av Riksförbundet Sveriges Konstföreningar och Kulturrådet.
