“Under tiden vi ger allt fångar vi också dagen”

Denna period, inför sommaren, är de eftertraktade. Vikarierna. På stora skyltar till infarten mot Hedemora uppmanas arbetssökanden komma och jobba med kommunens vårdanställda.

Säters kommun har arrangerat en rekryteringsmässa denna vår för att locka folk till dem, medan Bodens kommun flyger in undersköterskor från Spanien.
Ja, fantasin verkar inte ha några gränser när det handlar om att bemanna upp styrkan och arbetsgivarnas armbågar mot varandra är sylvassa. Vem kan ge den bästa dealen?
Jag kan lugnt påstå att det är vikariens marknad nu. I alla fall för den som vill ha ett vikariat inom vård och omsorg.
Faktum är att det även blivit brist på journalister i nuläget.

Även jag är vikarie. För snart ett år sedan gjorde jag min första dag på Lokalt i:s redaktion. Vikariatet varade till den sista januari, men förlängdes ytterligare ett halvår, då behov uppstod och min chef tyckte att jag presterat tillräckligt bra.
Nackdelen med att vara vikarie är att man oftast inte vet hur länge man får stanna och om man, som jag, trivs förträffligt bra på arbetsplatsen är det en oro att inte veta hur länge drömmen ska bestå. Men med situationen finns även ett visst mått av spänning. Vad kommer hända vid kontraktets slut? Bakom nästa hörn?

Det är ju nästan omöjligt att en vikarie ska kunna prestera lika bra som den som denne ersätter. I alla yrken krävs erfarenhet och med tiden blir man bättre på det man gör. Vikarien tvingas oftast jobba mycket hårdare för att prestera en bråkdel av det den ordinarie personalen klarar av. Något för den som rekryterar att ha i bakhuvudet.
Det jag dock upptäckt är att omgivningen oftast är väldigt förstående när man påtalar att ”jag är bara vikarie”. Då blir de flesta hjälpsamma och vägleder.

Detta har varit ett sjukt roligt år då jag lärt mig otroligt mycket om Säter och Hedemora, kommunerna jag tillbringat mest tid i, men även både Avesta och Norberg.
Jag har också lärt mig att chefen inte gillar meningar som börjar med en siffra och att det inte är självklart att IVO verkligen ska stavas med versaler.
Nu går mitt vikariat över till en tillsvidareanställning och jag ser mycket fram emot att lära känna varje vrå av Avesta och Norberg som jag främst kommer att bevaka.

Facebook

Populärt på webben

Läs senaste numret av Lokalt i !

Artiklarna i E-tidningarna går även att lyssna på!

ANNONS