Syskonen Ann, Marie och Fredrik Gustafsson växte upp i Lilla Ornäs, på en gård som funnits i släkten sedan deras gammelfarfar Johan Emanuel köpte den 1912. Hur han som var ett oäkta barn och kom från enkla förhållanden kunde köpa gården var och är ett mysterium.
– Kanske fick han något arv, kanske kom pengarna från gammelfarmor Elin, funderar Marie Gustafsson.
Klart är att Johan Emanuel var en strävsam och flitig man som var anställd hos krögaren och källarmästaren C G Calleberg på Stora Ornäs där han arbetade upp sig från dräng till rättare.
– Han blev med tiden lite av Callebergs högra hand.
Calleberg drev två restauranger i Uppsala: Rullan och Flustret, varav den sista fortfarande finns kvar. Till de krogarna ville han ha eget brännvin och beslöt sig för att bränna eget.
– Det tappades upp från stora fat i Ornässtugans två källare, berättar Marie.
Spriten fick namnet “Ornäs Bränvin” och var ett okryddat råbrännvin. Förmodligen hjälpte Johan Emanuel Gustafsson till vid tillverkningen.
– Han fick en massa etiketter till flaskorna och även någon tomflaska som vi har haft kvar i släkten.
Lilla Ornäs är en trakt som är rik på historia. Här upptäcktes till exempel den första Ornäsbjörken 1767. Och här föddes samma år Catharina Hiort af Ornäs som gick ett grymt öde till mötes, något som Marie också skrivit en bok om tillsammans med sin sambo.
Att växa upp i den miljön och höra alla historier var spännande för syskonen Gustafsson under uppväxten, det skapade fantasier och väckte frågor. Berättelserna om gammelfarfadern och Calleberg gav dem för snart tre år sedan idén att själva göra ett brännvin.
– Vi fick tips om att ta hjälp av destillatören Jonas Larsson på Tevsjö destilleri i Järvsö.
Att deras sprit skulle ha samma namn och etikett som brännvinet från 1800-talet var självklart för syskonen, men de ville ha en modern spritdryck som passar dagens smaklökar och som har lokal anknytning.
– Vi var eniga om att det skulle vara sav från björk i och smak av Ornäsäpplet, berättar Marie.
Resten provade hon och syskonen sig fram till tillsammans med destillatören. Det blev en gyllengul spritdryck som kryddades med ingefära, kummin och kardemumma.
– Det blev fantastiskt gott. Vi är så himla nöjda, säger Marie.
Trots att det är en 40-procentig akvavit menar syskonen att brännvinet har många fler användningsområden än som snaps.
– Man kan ha den som avec eller till matlagning. Vi har gjort en jättegod grönpepparsås på den, marinerat jordgubbar och flamberat äpplen, säger Ann.
De nyblivna sprittillverkarna har också bjudits till Spritmuseet i Stockholm på en tillställning när det skapades en drink av deras dryck: Touch of Gold.
– Så det finns mycket mer man kan dricka det till än bara sill, säger Marie.
Brännvinet lanserades till julen 2020, men på grund av pandemin blev efterfrågan långt ifrån vad syskonen hoppats på. Hittills har tusen flaskor buteljerats och finns i beställningssortimentet men inte på många restauranger – än.
Men nu ska syskonen ta ett omtag för att nå ut med sin produkt.
– Vi ska få hjälp av en tjej med marknadsföringen, berättar Ann.
I höst kommer brännvinet också att nylanseras vid en tillställning för restaurangfolk och allmänhet på Haganäs restaurang.
Syskonen har andra heltidsjobb och inga planer på att tjäna några stora pengar på “Ornäs bränvin”.
– Vi vill bara att fler ska upptäcka det och att historien ska få leva vidare.
