De drivande krafterna bakom discgolfbanan i Stimmerbo är Joakim Ronsten och hans son Viktor Ronsten. Julen 2021 gjorde de tolv hemmagjorda korgar med hjälp av en vattenslang, snöre, trallvirke och oljefat.
I mars i år utökades korgarna, eller hålen som de kallas, till 18.
– Vi hade ett stort oljefat och delade det i stora delar, säger Joakim Ronsten som är glad över kommunens bidrag till discgolfen i Stimmerbo.
– Det är skönt. Nu har vi oanade möjligheter till att göra banan sanslöst bra.
För pengarna kommer föreningen köpa in uppåt tio nya korgar i bättre kvalitet.
– Det blir roligare för dem som spelar när det inte är ett lotteri att kasta mot korgen. Träffar du slangar kan frisbeen studsa in eller ut. Men träffar du kedjorna så är du i korgen. Vi vet att folk åker hit från Borlänge, Norberg och Malingsbo. De skriver att banan ligger i en fin skog, men korgarna både ger och tar.
Discgolf, eller frisbeegolf som det också kallas, är en relativt ny sport som på bara ett par år har blivit väldigt populär säger Joakim Ronsten.
– Egentligen har sporten funnits längre än så, men det är först på senare år som den har fått uppmärksamhet i större delar av landet. Den växer oerhört i Sverige. Bara på Gotland har fyra banor tillkommit i år. Det är en billig sport.
Spelets grunder
Discgolfens princip går ut på att spela en discgolf-bana med så få kast som möjligt. Det handlar om att kontrollera en discs flykt mot banans hinder och svårigheter.
En bana består av 9 eller 18 hål.
Banans svårigheter består av hålens längd och hinder i form av träd och buskar och höjdskillnader.
Det finns drygt 140 discgolfbanor i Sverige lokaliserade i park-, ängs- eller skogsmark. Några av banorna är betalbanor, av dessa är Järva Discgolf Park i Stockholm och Discgolf Terminalen i Skellefteå de mest professionellt anlagda och skötta banorna med internationellt anseende.
Tävlingsspelaren och regelbundet spelande motionärer använder flera olika discar med varierande flygegenskaper.
Källa: Svenska discgolfförbundet
