Flygplanen som alltså är anslutna till rescEU är EU-gemensamma resurser och finansieras till stor del av EU. Flygplanen står i grundberedskap på Skavsta flygplats och kan baseras på annan ort vid behov.
Än så länge har Johan Nohrstedt varit utkallad till sju bränder; tre i södra Sverige och fyra i Norrland. Under branden i Avesta/Norberg deltog han inte eftersom han råkade vara ledig just då. Via kollegor har han dock fått information om den.
– Totalt skopade och släppte flygplanen 650 000 liter vatten för att stävja branden. Det var intensivt och det behövdes en stark resurs. Under tolv timmar gjordes 260 fällningar av vatten som de skopade från sjöarna Nävden och Åmänningen.
Under släckningsarbeten är det brandflygarnas jobb att dämpa branden så att räddningstjänsten på marken kan gå in och släcka den. Enligt Johan Nohrstedt var Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund väldigt glada över samarbetet. Han framhåller att det är viktigt att allmänheten håller sig undan från de vattenstråk där flygplanen skopar vatten.
– Vi behöver ha ett manöverutrymme. Vi kan inte skopa vatten om man åker för nära där vi är. Och vi vill inte att man korsar vattnet där vi är eftersom svallvågor ligger kvar. Då kan vi inte landa och då fördröjs brandbekämpningen vilket är väldigt allvarligt.
Vilka faktorer brukar ligga bakom bränder?
– Skogsbruket orsakar bränder genom att tunga fordon kör med kättingar på torr mark. När kättingarna kör på sten kan det slå gnistor. Den stora Salabranden 2014 startade på det viset. Även vid järnvägsräls kan det slå gnistor från bromsarna så att det börjar brinna. Andra faktorer är blixtnedslag, brand vid användning av röjsågar och vid mänskliga aktiviteter som grillning eller vid fordonshaverier.
Har du sett någon ökning av bränder i Sverige hittills i år jämfört med tidigare?
– Det jag har hört av min chef är att under försommaren har vi varit utkallade mer än förra året och räddningstjänsten har blivit mer medvetna om vad vi kan bidra med. Det har varit mer flygtid hittills i år än förra året, men sånt varierar beroende på vindstyrka och väderförhållanden. I år har det varit väldigt torrt.
Hur kommer det sig att du ville arbeta med det här?
– Samhällsnyttan väger väldigt tungt. Jag själv är skogsägare och aktiv skogsbrukare. Det är inte kul att bli av med sin skog. Det tar 80 år för en fullvärdig skog som brinner ner innan den skogen är tillbaka. Sedan är det väldigt utmanande, spännande och intressant flygning för en pilot. Man utför riktig flygning samtidigt som man gör samhällsnytta.
Vilka risker finns det i ditt arbete?
– Det är svårt att landa på vattnet och det sliter på en. Det är intensivt och man är närmre terrängen jämfört med att flyga långa sträckor till ett annat land, en mil upp i luften. När man går ner 30 meter över branden får man akta sig för turbulensen kring den. Men man är försiktig och jag har otroligt erfarna kollegor, kompetensen är helt fantastisk.
Johan Nohrstedt
Bor: I Söderbärke i Smedjebackens kommun sedan 2010.
Ålder: 48 år
Uppvuxen: I Stockholm och Söderbärke. Johans pappa Örjan Nohrstedt och hans släkt bodde i Söderbärke.
Utbildning: Började som skärmflygare samtidigt som han studerade till civilingenjör på Tekniska högskolan (KTH). När han var 30 år skolade han om sig till kommersiell pilot.
Arbetsgivare: Har arbetat för Airbaltic och Norwegian och varit kapten på Arlanda. Jobbar även som flyglärare i Ludvika flygklubb. Sedan mars 2023 arbetar han som brandflygare för Saab. Det första riktiga brandsläckningsarbetet hade Johan i maj 2023.
Flygplansresurs
MSB har upphandlat en komplett tjänst från Saab ab. Tjänsten innebär att Saab tillhandahåller skopande flygplan med tillhörande besättning och annan nödvändig logistik till och med 2023. Under 2020 förstärkte MSB skogsbrandsberedskapen med två flygplan och under 2021 utökades det till totalt fyra flygplan. Alla fyra flygplan är anslutna till rescEU vilket betyder att de är EU-gemensamma resurser där EU finansierar merparten av kostnaden och Sverige står som värd för resursen.
